Kritik mot fritidskortet: ”Man når inte alla barn”

Barns möjlighet att delta i fritidsaktiviteter ska inte avgöras av plånbokens storlek. Regeringens satsning på fritidskortet har välkomnats av många, men får kritik på andra håll. – Ekonomin är en faktor, men jag tror inte att man når alla barn, säger Emelie Wiklund, forskare i idrottsvetenskap.

Fritidskortet innebär att staten stöttar föräldrar till barn i åldern 8-16 år med 500 kronor per år för fritidsaktiviteter. Men satsningen saknar viktiga aspekter, enligt Emelie Wiklund, fysioterapeut och doktorand i idrottsvetenskap. Och hon menar att flera grupper i samhället riskerar att gå miste om förmånen.

– Grupper som står långt ifrån ett föreningsliv och barn med olika funktionsvariationer som till exempel adhd och autism har svårare att komma in, eftersom att tröskeln in till föreningsaktiviteter eller lagidrott är för hög för dem, säger Emelie Wiklund.

Även barn med utländsk bakgrund menar hon tenderar att hamna utanför målgruppen.

– Mycket handlar om att man inte känner till det svenska föreningslivet, man behöver mer guidning för att ens kunna ta det första steget.

Hur ser du att man skulle gjort annorlunda?
– Man behöver jobba på ett mer riktat och strukturellt stöd som ser till individen.

Ett bredare samarbete mellan skolan, vården, elevhälsan och ett aktivt föreningssamhälle hade behövts för att gynna den fysiska aktiviteten för fler barn. Bristen som Emelie Wiklund pekar på är att fritidskortets upplägg bygger på att familjer själva ska söka upp olika föreningar som är knutna till fritidskortet. Vilket hon tror försvårar för många familjer i samhället.

800 miljoner kronor om året är budgeterat av regeringen för att bekosta fritidskortet. Barn mellan 8-16 år kan nyttja kortet med ett värde på 500 kronor, med undantag för barn i utsatthet som får ett kort värt 2000 kronor.

Kan inte 500-2000 kronor i stöd fungera som ett bra komplement?
– Ekonomin är en faktor, men jag tror inte att man når alla barn på det här sättet. Som jag ser det, finns det en risk att kortet nu riktar sig till barn med redan hög aktiv nivå och starkt stöd hemifrån. För dem kanske inte det ekonomiska incitamentet är det allra viktigaste och det är kanske inte där det kommer användas i störst utsträckning, säger Emelie Wiklund.

Socialminister Jakob Forssmed svarar på kritiken såhär:

– Regeringen satsar även på idrott i utsatta områden med 100 miljoner kronor årligen. I den satsningen ingår även att sprida föreningskunskap i områden där kännedomen inte är så hög kring föreningslivet. Kommunikationen ska vara anpassad efter olika målgruppers behov där barn och föräldrar i socioekonomiskt utsatta hushåll samt barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar är viktiga grupper.

I frågan om barn med npf-diagnoser poängterar socialministern att regeringen delat ut medel till Fritidsbanken för att skapa ett brett och behovsanpassat utbud av fritidshjälpmedel och parasportutrustning. Även Riksidrottsförbundet har fått pengar för att öka möjligheterna för barn och unga med funktionsnedsättningar att hitta till och delta i föreningsidrotten. 

Agnes Norup
agnes.norup@skanesfolkblad.se

Fakta: Vad är fritidskortet?

• Alla barn mellan 8 och 16 år kan få 500 kr per år till betalning av fritidsaktiviteter. För att ta del av pengarna krävs att du loggar in på fritidskortet.se med e-legitimation.
• Barn i hushåll med bostadsbidrag kan få upp till 2 000 kronor per år.
• Fritidskortet är ett samarbete mellan E‑hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Försäkringskassan, Kulturrådet och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i samverkan med Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och Sveriges kommuner och regioner.

Källa: Fritidskortet.se