Justitieministern kommenterade utnyttjade lantbruksarbetare i Hörby

Det behövs en skarpare lagstiftning för att komma åt fall med människoexploatering. Det är både Anna Wallentheim (S), riksdagsledamot från Hässleholm, och justitieministern Gunnar Strömmer (M) överens om. Detta efter Skånes Folkblads avslöjande om en familj från Georgien som utnyttjats på ett lantbruk utanför Hörby. Foto: TT

Regeringen kommer att lägga fram en proposition om straffskärpningar. Det säger justitieministern Gunnar Strömmer (M) apropå Skånes Folkblads avslöjande om slavliknande förhållanden på ett lantbruk utanför Hörby.

Regeringen kommer att lägga fram en proposition om straffskärpningar. Det säger justitieministern Gunnar Strömmer (M) apropå Skånes Folkblads avslöjande om slavliknande förhållanden på ett lantbruk utanför Hörby.

Lantbrukaren kallade familjen från Georgien för sina slavar. De tvingades bo i en nedgången byggnad och arbeta utan lön. Istället krävde lantbrukaren arbetarna på 200 000 kronor för elförbrukning.

Skånes Folkblads avslöjande fick riksdagsledamoten Anna Wallentheim (S) från Hässleholm att ställa en skriftlig fråga till justitieministern Gunnar Strömmer. Detta efter att åklagare beslutat att förundersökningen mot lantbrukaren skulle läggas ned.

– Jag valde att ställa frågan eftersom det uppmärksammade fallet visar att människor kan arbeta under slavliknande förhållanden utan att rättsväsendet klarar att nå en fällande dom. Det är djupt oroande – både för den enskildes rätt till upprättelse och för tilltron till lagen mot människoexploatering, säger Anna Wallentheim.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att lagen om människoexploatering får genomslag och leder till fler fällande domar, inte minst i fall liknande det som nyligen uppmärksammats i Skåne?

(skriftliga frågan till justitieministern Gunnar Strömmer)

Hennes fråga till justitieministern handlar om hur lagstiftningen mot människoexploatering ska kunna användas i fall som lantbrukaren utanför Hörby.

I sitt svar hänvisar Gunnar Strömmer bland annat till att regeringen i juni i år gav i uppdrag till polisen och åklagarmyndigheten att förstärka sitt arbete mot människoexploatering.

Han skriver också om den pågående samarbetet mellan nio myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet, som efter att ha fått nya direktiv ska rikta in sig mer mot människohandel, har förlängts (till och med 2026).

Sverige införde i juli 2018 en lag mot människoexploatering, som en komplettering till lagen mot människohandel. Flera fall har uppmärksammats i landet sedan lagens införande, bland annat inom bärplockning, restaurangarbete, thaimassage och just lantbruk. Bara ett fåtal av dem har lett till fällande domar.

I sitt svar menar Gunnar Strömmer att lagen inte räcker till, utan att regeringen planerar att lägga fram förslag om en ändrad lagstiftning ”som bland annat innehåller förslag om nya straffbestämmelser mot exploatering av utländsk arbetskraft”.

När propositionen med en skarpare lagstiftning ska läggas fram specificerar han inte.

Anna Wallentheim är bara delvis nöjd med svaret.

– Jag välkomnar till viss del regeringens svar, men min oro kvarstår. Ministerns svar radar upp redan kända utredningar och uppdrag – men det är just nu vi ser människor utnyttjas, utan att lagen ger effekt, säger hon.

Det viktigaste, menar hon, är att säkerställa att lagen verkligen används i praktiken och leder till fler domar, vilket varit ett stort problem med nuvarande lagstiftning.

Anders Malmström
anders.malmstrom@skanesfolkblad.se