John Taylor: “Vi blir friare med kompost”
John Taylor och ett av hans favoritredskap potatisgrepen (även om alla är hans favoriter). Foto: Nea Magoo Eriksson
Han tycker att kompost är politik och vill själv bli begraven under ett träd. Trädgårdsmästaren John Taylor har skrivit bok om hur förmultningen av växtdelar förvandlas till odlingsguld. Vi besökte hans koloniträdgård i ett vintrigt Malmö för att prata möghögar.
Jobbar de hela tiden? På den frågan brukar kolonigrannen Sven svara ”nej, nej, John och Torun går mest runt och dricker vin”, berättar trädgårdsmästaren och tv-profilen John Taylor och skrattar.
– Det är klart att vi jobbat mycket med att bygga upp huset och anlägga trädgården de första åren, men vi upplever det inte som arbete. Det är bara mys, säger han och öppnar grinden till den snöklädda kolonilotten.
Nyckelordet är möghög och enligt John Taylor det vackraste ord som finns. Snart ska han föreviga det i bläck på kroppen.
– En hög med mög, ja det blir ju en möghög, säger han och fortsätter:
– Men det blir inte till kompost förrän man börjar blanda den. Vi har varvat med stallgödsel. Det blir mycket mer aktivitet och näring då.
Det är precis det John Taylor nyligen skrivit en bok om – kompost. Hur en hög med mög kan bli en av de viktigaste komponenterna till en framgångsrik köksträdgård.

– Man måste ha massa trädgårdsrester för att kompostera. Så fort odlingssäsongen kör igång är det bara att börja samla, säger han och lyfter spaden och hugger i den frusna komposten täckt av snö.
På kolonilotten i Johanneslust odlar John Taylor tillsammans med sin fru Torun. De använder sin kompost lite överallt, på gräsmattan, som marktäckning i köksträdgården och mellan odlingsbäddarna. Men ungefär 80 procent går till grönsakerna.
Precis som odlare går i ide under vinter är också komposten till synes passiv under de kallare månaderna. Men det finns alltid liv i högen, berättar John Taylor. En komposthög består av växtrester från trädgården och djuravföring, men även massvis med bakterier, svamp och olika jästarter som håller den aktiv.
– Kompost handlar om förmultning, så det är klart att det händer saker där inne just nu.
Allt från trädgården, förutom rotogräs som åkervinda, kirskål och kvickrot, kan få sin plats i komposthögen. De farliga rotogräsen kan man lägga i en separat korg så att de torkar ut under sommaren, berättar Taylor.

Hans första interaktion med förmultningsprocessen var under 70-talet i England när ett nyhetsprogram sände ett inslag om kompostering. Då var det den nya grejen.
En medelålders man med en vacker trädgård han knappt behövde vattna, hävdade i programmet att om man lägger alla sina trädgårdsrester i en fyrkantig hög, får man perfekt jord efter sex till nio månader.
– Farsan komposterade i trädgården och på den tiden sa man att man kunde kompostera allt. Både ulltröjor och heltäckningsmattor, säger John Taylor och skrattar.
För John Taylor är trädgård och kompost politik. Det handlar om att ta kontroll över sitt liv, menar han. Och när tiden är kommen vill han begravas under ett träd, gärna ett äppelträd.
– Om vi komposterar behöver vi köpa mindre grejer, vilket innebär att vi kan lägga våra pengar på annat. Vi blir friare med kompost helt enkelt. Och så skapar vi något som är nyttigt för trädgården.
Medan Taylor står och förklarar förmultningsprocessen med yviga rörelser, promenerar en granne förbi och hälsar.

Om man ska tro honom gäller det att köra på en så kallad trefackskompost. Första facket är en möghög, som byggs om till en lasagnekompost och till sist finns en vilande kompost.
– En trädgård utan kompost, jag förstår inte hur den fungerar om man inte köper en massa jord och gödsel. Man sparar tid med kompost och så slipper du gå på gym, säger John Taylor.
De är inte självförsörjande på grönsaker, det skulle kräva en större trädgård. Men de odlar det de behöver. John Taylor menar att de nöjer sig med det lilla.
– Vi lever i en tid av överflöd och maten är billigare än den någonsin varit. För oss är målet att man ska kunna plocka ut lite sallad varje dag, säger han.
John Taylors påstående om matpriserna backas till viss del av mathistorikern Richard Tellström, han menar att vi människor aldrig lagt så lite pengar på mat som i dag. I dag lägger vi 12 till 13 procent av våra pengar på mat, för 70 år sedan låg det nästan på 40 procent, berättar han för SvD.
För att inte bryta ryggen när man hanterar sin kompost vill John Taylor till sist slå ett slag för sitt favoritverktyg, (okej, alla verktyg är hans favoriter). Istället för en vanligt trädgårdsgrep använder sig han en av en böjd potatisgrep.
– Det kommer underlätta för alla som använder den och de kommer ha roligt, bara detta tror jag kan ändra komposterings-Sverige.
Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
3-facks kompost
1 – Första steget är att samla växtdelar från trädgården i en möghög.
2 – Tillslut är den för hög. Riv då ut den, blanda (varva med stallgödsel eller halm), trampa ner, vattna och täck. Den transformeras då till en lasagnekompost. Vänta några månader.
3 – Och ta dig sedan an nästa steg – riv ut lasagnekomposten, fluffa till och bygg om till en vilande kompost.
Vänta sedan ytterligare några månader, och snart har du din alldeles egna kompostjord.
Johns användningsutrymmen för kompost:
grönsakslandet, som så- och planteringsjord, i rabatter, under frukt- och bärträd, på gräsmattan och som gå bort-present.
Ordlista
Rotogräs – fleråriga växter som kan sprida sig med både rotsystemet och frön
Möghög – en hög med mög





