Bergtäktsplaner vid Söderåsen möter motstånd: ”Fullständigt barockt”

Lena Lillier vid knutstorp 10:22, området som Svevia planerar att anlägga berg- och moräntäkten på. Foto: Nea Magoo Eriksson

Trots att två tidigare industriplaner i området stoppats vill det statliga asfaltbolaget Svevia nu öppna en bergtäkt vid Söderåsen, ett stenkast från Kågeröd. I 30 år vill man bryta, spränga och krossa berg i ett område med riksintresse för naturvård. Nu rustar byborna för strid.

Flyttar man till byn Kågeröd som ligger i Svalövs kommun kommer det ett visst buller på köpet. Motorbanan Ring Knutstorp används dagligen under det ljusa halvåret och ger av ett visst dån.

Annars råder här tystnad. Fåglarna kvittrar, vinden viner och naturen får leka orkester.

Det statliga bolaget Svevia vill nu anlägga en berg- och moräntäkt i området norr om byn. Ett område som främst består av skog och som ägs av Jacob Wachtmeister.

Planen är att bryta 18 miljoner ton berg och morän under drygt 30 år. Det innebär så kallad skutknackning från sex på morgonen till sex på kvällen, året runt, men verksamheten planeras även att kunna pågå under dygnets alla timmar.

– Motorbanan är ett tecken på aktivitet och ett buller som kommer och går. Det är ett positivt ljud. Men det här, bergtäkten, kommer att pågå hela tiden, säger Lena Lillier som bott i Kågeröd sedan sent 90-tal och samlar ihop valpen Blixtens koppel.

Leende äldre kvinna med glasögon och blont hår uppsatt i hästsvans utomhus på en skogsväg.
Lena Lillier, boende i Kågeröd och med i motståndet mot den planerade täkten. Foto: Nea Magoo Eriksson

Skånes Folkblad träffar henne vid den lokala ryttarföreningen där hon visar upp ett område på fem hektar som omger hästhagarna.

– Platsen där man vill bryta berg är fem gånger så stort och de ska gå 60 meter djupt, säger hon.

Någon kilometer norr om ridhuset breder växtligheten och grönskan ut sig. En mindre grusväg tar oss till platsen där bolaget har tänkt att anlägga sin verksamhet. Knutstorp 10:22. Längs vägens vänstra sidan löper markägaren Wachtmeisters skog och kyrkan äger skogen till höger.

Topografisk karta över skogsmark och bebyggelse med ett område inringat i rött.
Det planerade täktområdet. Foto: Naturvårdsverket

– Var sjätte minut ska de lasta på berg och morän här. Dygnet runt. Man räknar med omkring 200 laster per dag. Stora lastbilar med släp kommer dessutom inte att kunna mötas här så vägarna måste breddas och förstärkas, säger Lena Lillier.

– Kågeröd kommer inte längre att vara en attraktiv by att bo i. Det kommer att förändra hela byabilden.

Hon har gått ihop med flera andra från byn för att tillsammans försöka sätta stopp för Svevias planer. En protestlista har startats där nästan 2 000 namn skrivit under, likaså en facebookgrupp med nära 1 500 medlemmar och en lokal underförening till Urbergsgruppen är på gång.

Det är en varm augustidag, men mellan träden är det svalt. Samtidigt som Lena Lillier beskriver bybornas farhågor kommer ett äldre par promenerande med gåstavar. När hon berättar om den planerade bergtäkten ser de chockade ut.

– Vart ska vi ta vägen? Vi går här nästan varje dag. Det har vi gjort i tio år, säger kvinnan. 

Mannen nickar och håller med:

– Det skulle vara rent ut sagt förjävligt, säger han och börjar rada upp alla djur som han skådat under sina promenader i området.

Fåglar, rådjur, varg, vildsvin och en älgko.

Ett äldre par går med gångstavar bortåt på en grusväg kantad av tät granskog.
Paret som bor i Svalöv promenerar till vardags i området Knutstorp. Foto: Nea Magoo Eriksson

Den planerade anläggningen vid Söderåsen ligger inom riksintresse för naturvård. Förutom att naturen och rekreationsområdet hotas av verksamheten uttrycker Lena Lillier även en oro för vad som kommer att hända med vattnet.

Spränger Svevia som planerat 60 meter ner kommer det att förändra grundvattnets flöden i berget, menar hon, och hur det påverkar vattenflödena i omgivningen vet man inte.

Dessutom måste vattnet ledas vidare till ett närliggande vattendrag då en bergtäkt måste vara torr. I detta fall Hallabäcken.

– Den är inte gjord för det flödet.

I bolagets samrådshandlingar som skickats ut till kommunen, myndigheter och vissa fastighetsägare i närområdet, så kallade sakägare, skriver de att området inte används mycket för friluftsliv.

– Jag är här nästan varje dag, jättemycket folk rör sig i området. Jag möter ofta cyklister, hundägare, familjer eller någon som är ute på en springtur, säger hon.

”Inga utpekade leder, stigar eller särskilt typ av friluftsliv återfinns direkt inom det planerade täktområdet,” skriver Svevia.

På dessa leder möter tidningen Mats och Lena Engman som är ute och cyklar med sin hund. De är sakägare och tycker att den planerade bergtäkten är rent vansinne.

En kvinna i rosa reflexväst och en man med glasögon står vid sina cyklar och en stor hund på en skogsstig.
Lena och Mats Engman, sakägaren och boende i Kågeröd. Foto: Nea Magoo Eriksson

– Det är fullständigt barockt. Det finns inga tankar på miljön och det faktum att det ligger inom ett riksintresse, säger Mats Engman.

De är grannar med biologen Thomas Arnström som tidigare arbetat som miljöchef inom Svalövs kommun. Han är en av dem som Svevia inte betraktar som sakägare.

Området kring Söderåsen beskriver han som en lunga och ett viktigt område för både turister och skåningar. Det märktes inte minst under pandemin.

– Nationalparken gjorde mätningar som visade runt 700 000 besökare under ett av pandemiåren. Jag tycker att det är rätt så tungt. 

Närbild på en äldre man med glasögon och rutig skjorta framför ett rött korsvirkeshus.
Thomas Arnström, biolog och tidigare miljöchef på Svalövs kommun. Foto: Nea Magoo Eriksson

Thomas Arnström menar att denna typ av allemansrättslig mark som människor kan besöka börjar minska överallt och att omvandlingen av landskapet är enormt. 

I det fundamentalistiska huset på platån, ett par kilometer från Knutstorp, har han bott sedan 1986. När han fick nys om Svevias framtidsplaner blev han förvånad. Inte chockad. Han har tidigare bevittnat två jämförbara processer.

1995 ville Vägverkets produktion, som i dag är Svevia, anlägga en bergtäkt i Teglaröd och 2014 var företaget L Jönsson Grus AB inne på samma tanke, då i Norra Vram. Inget blev av.

– Jag är förvånad över att Svevia har läst på så lite, att de inte kan historien.

Äldre man med glasögon sitter med korslagda armar vid ett köksbord med en bärbar dator och blommor.
Thomas Arnström. Foto: Nea Magoo Eriksson

Han menar att det ligger ett nationellt intresse i att bevara Söderåsen i sin nuvarande form. Förutom att områdets vattendrag, natur och bullernivå påverkas av bergtäkten skulle även det planerade asfaltverket bidra med en lukt.

– Hela grejen med att bygga en industri här känns väldigt gammalmodigt på något sätt.

Bolagets motiv till täkten är ett långsiktigt och ökat behov av ballastprodukter i de västra och sydvästra delarna av Skåne. En bergtäkt i området menar de skulle kunna bidra till den regionala försörjningen av ballastmaterial och råvara för asfaltproduktion.

På frågan om hur bergtäkten kommer att påverka området svarar Svevia att då processen fortfarande är i ett samrådsskede kommer frågor som rör naturvärden, riksintresse och påverkan på omgivningen att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.

Sakägare 

Frågan om vem som är sakägare regleras enligt miljöbalken. Det kan alltså vara den som antas blir särskilt berörd av den sökta verksamheten eller åtgärden på ett sånt sätt att dennes rätt, intressen eller ställning kan påverkas av beslutet. 

En fastighetsägare eller annan rättighetshavare kan vara sakägare om verksamheten ger upphov till buller, damning, vibrationer från sprängning eller krossning, påverkan från tung trafik eller andra störningar som berör dennes fastighet eller verksamhet.

Även den som riskerar att bli påverkad av grundvattenförhållanden, genom till exempel bortledning av grundvatten som kan påverka dricksvattenbrunnar, kan vara sakägare. 

Källa: GHB miljörätt

Berg- och moräntäkt

En täkt är ett område där det bryts, alltså sprängs eller grävs ur berg, morän eller grusmaterial. Det räknas som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, därför behövs ett tillstånd för att få bryta materialet.

Tillstånd ansöks om hos Länsstyrelsen. Om det ska pumpas vatten ur täkten, vilket kan påverka omgivningen ytterligare, krävs ansökan hos mark- och miljödomstolen. I detta fallet krävs en ansökan hos mark- och miljödomstolen.

Vanligtvis, enligt Svevia, pågår en täkt i ca 15 till 20 år.

Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se