Domstol godkänner hyresbidrag till Engelska skolan – frågan överklagas
Förvaltningsrätten slår fast att Trelleborgs kommun har rätt att betala ut extra pengar till Internationella Engelska Skolans (IES) elever – även de som kommer från andra kommuner. En dom som nu har överklagats.
Förvaltningsrätten slår fast att Trelleborgs kommun har rätt att betala ut extra pengar till Internationella Engelska Skolans (IES) elever – även de som kommer från andra kommuner. En dom som nu har överklagats.
Bakgrunden är att kommunen årligen betalar ut cirka fyra miljoner kronor utöver den ordinarie skolpengen till IES. Anledningen är skolans höga lokalkostnader, vilket innebär att utbetalningen i praktiken fungerar som en hyressubvention. Frågan har tidigare prövats av Förvaltningsrätten, som 2022 gav kommunen rätt.
Vänsterpartiets Mats Sjölin, som drev frågan till domstol, menar att ärendet har fått politiska konsekvenser.
– Det här är vår chans att påverka, även under ett borgerligt styre. Det har skapat en del bekymmer för dem. Från att först ha haft avtal på 20–25 år har de nu tvingats ner till fem, säger Mats Sjölin.
Sedan dess har han även uppmärksammat att kommunen betalar ut hyressubventioner för elever som kommer från andra kommuner. Även detta har han drivit till Förvaltningsrätten – som nu återigen går på kommunens linje. I domen konstaterar rätten att det inte finns något som hindrar kommuner från att betala ut extra belopp till friskolor.
– Jag är förvånad över att Förvaltningsrätten ger kommunen rätt. Jag är också besviken över att de inte ger någon egentlig motivering, säger han.
Mats Sjölin har nu valt att överklaga domen till Kammarrätten. Om ärendet tas upp har han goda förhoppningar om att de fäller kommunen.
– Jag menar att domstolen inte har tagit ställning till frågan om Trelleborgs kommun verkligen får ta över kostnadsansvaret från andra kommuner, säger han.

Internationella Engelska Skolan är en vinstdrivande aktör som tidigare fått omfattande kritik. Enligt en granskning av SVT har skolan lämnat felaktiga uppgifter till Skolinspektionen och därigenom fått bidrag de inte haft rätt till. Det har även uppmärksammats att många av deras lärare saknar lärarlegitimation och inte behärskar svenska. Samtidigt redovisade koncernen ett överskott på närmare 200 miljoner kronor i fjol.
– Vi kan inte ha ett system där aktiebolag med vinstintresse bedriver en verksamhet som borde utgå från elevers behov och samhällets långsiktiga ansvar, säger Mats Sjölin och fortsätter:
– Vi har redan en överetablering i kommunen, vilket innebär stora kostnader. Om en friskola stänger är kommunen skyldig att ta emot eleverna. Det kräver att vi upprätthåller en beredskap – oavsett elevantal. Det ansvaret bär inte friskolorna.
Det borgerliga styret menar att frågan är avgjord och att det finns ett beslut på att kommunen ska ge bidragen till IES.
– Jag tycker att vi ska samverka över kommungränser. Vi har också elever som går i andra kommuner, som till exempel Vellinge, säger Mathias Andersson (SD), kommunstyrelsens ordförande.
Betalar de då extra hyreskostnader för era elever?
– Det vet jag inte, jag har inte sådan insyn i Vellinges verksamhet. Vi har även kommunala skolor som får hyressubventioner, till exempel Västervångskolan som också har nya lokaler, säger han.
Kan du förstå att vissa reagerar på att ett företag som går med 200 miljoner i överskott ska få subventioner av er?
– Jag kan förstå att det sticker i ögonen. Men det hjälper inte att hävda att pengarna flyger till Barbados, som vänstern påstår. Det vet de inget om, säger han och fortsätter:
– Vi har ingen principiell åsikt om vilka skolformer som ska existera, men jag anser att vinsterna bör regleras. Som politiker och verksam i skolan i 15 år anser jag att friskolereformen bör ses över och att skolan bör förstatligas – det skulle lösa mycket.
Hiram Li
hiram.li@skanesfolkblad.se

