Black friday – för bra för att vara sant

Låter något för bra för att vara sant, så är det ofta det, som det brukar heta. 2022 tvingades företag ange ordinarie pris för sina varor för de senaste 30 dagarna, så att de inte i vilseledande syfte skulle kunna höja priset dagen innan black friday och sen sänka det under Black friday till det som egentligen är det ordinarie priset. 

Hjälpte det? 

– Det har lett till att en del företag höjer priserna precis innan 30 dagar innan Black friday istället. Frågan är om kvartalsvis redovisning av priser borde vara en bättre strategi, säger Jan Bertoft, nu pensionär men tidigare presschef på Konsumentverket, chefredaktör för testtidningen Råd & Rön och senast generalsekreterare för Sveriges Konsumenter.

I sin nya bok, ”Riggat!”, ger Jan Bertoft läsarna handfasta verktyg för att försvara sig mot de vanligaste köpfällorna, vilseledande reklam och påträngande telefonförsäljare. Han presenterar också en djupgående analys av hur konsumentens ställning i samhället successivt har försvagats.

Vad innebär det att vara konsumentexpert, som du är?

– Det innebär att jag behöver vara både misstänksam och påläst, och försöka hänga med i en utveckling som blivit mer komplex och riskabel. Det är svårare att vara konsument i dag, och risken att råka ut för allt mer raffinerade bluffar ökar. 

Bakom lockpriser döljer sig många gånger fejkade ”ordinariepriser” men också varor av  dålig kvalitet, ett problem för både plånboken och klimatet.

Vilka metoder under Black friday är mest problematiska?

– Framför allt bluffreor. Procent­satserna stämmer ofta inte. Man kan utgå från att “upp till 50 procent rabatt” nästan alltid är vilseledande. Hur mycket är egentligen nedsatt, och stämmer det mot det ordinarie priset? Konsumentverket har nyligen fällt flera av Sveriges största företag för just det här.

– Inför Black week gäller det att ta det lugnt: reor kommer tillbaka. Lita inte blint på procentsatser och var skeptisk till ordinariepriser. Fundera också på om du verkligen behöver prylen. Överkonsumtionen är ett problem i sig.

Hur vanligt är det med fejkade ordinariepriser?

– Ingen vet exakt. Men Konsumentverket hittar väldigt mycket, även hos stora bolag. Det är ett svek mot konsumenterna. Företag borde hålla sig borta från billiga trick, men konkurrenspressen är hård och många chansar eftersom risken för kännbara straff är låg. Vite är sällan tillräckligt avskräckande. Direkta böter hade gjort större skillnad.

Varför skrev du den här boken nu?

– Jag har burit på det här länge. På 40 år har jag samlat mycket erfarenhet – och mycket frustration. Det är så mycket som inte fungerar, och konsumenten är i underläge. Många människor far illa utan att få en rimlig chans att få rätt. Politiken sviker och affärslivet sviker på många sätt. Det finns för lite hjälp att få för utsatta konsumenter, och en alltför stark ”skylla dig själv”-mentalitet. Många skuldbelägger sig själva när de blir lurade, trots att de absolut inte borde göra det.

Du skriver att konsumenten behöver gå från ”vanmakt till konsumentmakt”.

– Många jag mött känner ren vanmakt. Det är för svårt och tar för mycket tid att vara konsument i dag. Men lär man sig några grundregler och tar det lugnt i köpsituationer kan man få ett bättre grepp och känna sig mindre maktlös. Vi har för lite konsumentmakt.

Vilka reformer skulle behövas?

– Straffen behöver skärpas och Konsumentverket borde få fler verktyg att granska reklam och marknadsföring mer effektivt. Vi borde också ha strängare regler för reklam riktad till barn, exempelvis för ohälsosam mat som i Norge. Dessutom måste hem- och konsumentkunskapen i skolan stärkas med fler timmar och djupare kunskap. Överskuldsättningen kräver också politiska åtgärder.

Hur hänger köpfällor ihop med klimatet?

– Det måste bli lättare att välja rätt. Lägre moms på hållbara och hälsosamma varor och högre på sådant som är skadligt. Vissa produkter borde inte ens få säljas. Vi kan inte lägga allt ansvar på individen, politiska styrmedel måste till.

Hur tror du att Black friday kommer utvecklas?

– Det har bara vuxit och går helt emot klimat- och miljötänket. Reaperioderna blir längre och längre, och i år lär det bli rekord igen. Vi behöver en seriös debatt om resursförbrukning och styra konsumtionen mot second hand och ibland till att avstå helt. Lycka sitter inte i att äga flest prylar, säger Jan Bertoft.

Olof Broddesson
olof.broddesson@skanesfolkblad.se

15 tips till dig som konsument (fritt kortat från Jan Bertofts bok):

1. Låt dig inte stressas till köp: Reor kommer igen. Var misstänksam mot ”köp NU”-uppmaningar. Begär tid för eftertanke.

2. Låt dig inte förföras av rabatter: Behåll lugnet. Fokusera på priset – inte procentsatsen – och om det är ett bra pris.

3. Fråga om totalpriset: Kontrollera alltid om det tillkommer dolda kostnader, avgifter eller moms. Fråga: ”Är detta totalpriset för mig?”

4. Spara kvitto och dokumentation: Spara kvitton, även för presenter. Spara mejlkonversationer om vad ni diskuterat/lovat.

5. Lär dig grundläggande rättigheter: Känn till ångerrätt vid nätköp (14 dagar), reklamationstid (oftast 3 år) och när du får hålla inne betalning (t.ex. vid fuskjobb).

6. Handla inte av okända företag: Kontrollera kontaktuppgifter, gatuadress och köpvillkor. Kolla recensioner. Verkar det skumt – avstå.

7. Tro aldrig på mirakel: Om det är för bra för att vara sant, är det inte sant. Var skeptisk mot reklam för mirakelkurer och ofelbara vinstsystem.

8. Reflektera över din konsumtion: Fråga dig: Behöver jag detta? Kan jag köpa begagnat, låna, dela eller hyra istället?

9. Byt bank, skaffa flera: Jämför och byt bank för bättre villkor. Ha flera banker (nischbanker) för att maxa räntan.

10. Låna inte till prylar och upplevelser: Låna bara om du är helt säker på att betala tillbaka. Kolla alltid den effektiva räntan och de verkliga kostnaderna.

11. Minska på kostnader, sälj av: Minska streamingtjänster, sänk värmen, köp begagnat, pruta. Sälj det du inte behöver. Utnyttja det som är gratis (t.ex. bibliotek).

12. Bli en lite bättre hemma-kock: Lär dig att laga mat med rester och grönsaker i säsong. Detta sparar pengar och ger bättre hälsa/självkänsla.

13. Var varsam med personuppgifter: Reflektera innan du kryssar i avtal och delar data. Läs guider om hur du justerar inställningar på din telefon.

14. Misstro sökträffen: Var beredd på att informationen, särskilt sponsrade länkar i Google, kan vara styrd eller fejkad. All information på nätet har en bias.

15. Hjälp finns att få – använd den: Utnyttja oberoende hjälp som Konsumentverket, kommunens konsumentvägledare och oberoende tester/jämförelsesajter.