Allvarliga brister – ändå svårt att stoppa grisbönder från att ha djur
Grisar värmer sig på grund av kylan i lokalen. Foto: Djurrättsalliansen.
En grisuppfödare i Skåne fick i november ett djurhållningsförbud. Beslutet kom efter många års anmälningar och återkommande brister på gårdarna. Djurens Rätt menar att kontrollerna är för få och att uppfödare ofta bryter mot djurskyddslagen.
Redan 2015 uppmärksammade en veterinär från Livsmedelsverket brister på en av gårdarna. Då hade grisar med akuta revbensbrott upptäckts i samband med en slakt.
Fynden ledde till upprepade kontroller från länsstyrelsen. Vid varje besök upptäcktes brister. Det handlade om för små utrymmen, skadade djur och för låga temperaturer i stallarna.
Uppfödaren fick två djurhållningsförbud under en tioårsperiod. Båda hävdes av länsstyrelsen efter löften om bättre rutiner. Trots det fortsatte nya anmälningar att komma in. Kritiken handlade om smutsiga boxar, brist på strö och skadade djur.
År 2021 dömdes mannen för djurplågeri i Helsingborgs tingsrätt. Domstolen såg flera exempel på långvarigt lidande hos djuren. Ändå fick mannen fortsätta sin verksamhet.
Det dröjde till hösten 2025 innan länsstyrelsen beslutade om ett nytt förbud. Myndigheten motiverar beslutet med att bristerna varit återkommande och att uppfödaren inte följt tidigare krav.
Djurens Rätt är inte förvånad. Organisationen menar att fallet speglar större problem inom svensk djurhållning.
– Det tas generellt alldeles för lite hänsyn till djuren. Det sker systematiska brott mot djurskyddslagstiftningen, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog på Djurens Rätt.
Hon säger att själva lagen är tydlig.
– Den svenska djurskyddslagen är på många sätt bra och tydlig, men den följs inte, säger hon.
Enligt henne beror detta dels på att lagtolkningarna i större utsträckning behöver utgå från lagens syfte och dels på myndigheternas kontrollnivå. En sammanställning från Jordbruksverket gör gällande att bara drygt fem procent av landets gårdar kontrollerades av länsstyrelserna förra året. Målet för djurskyddskontrollen är tio procent. Det betyder att varje gård i snitt skulle kontrolleras vart tionde år.
– Det är alldeles för lite. Myndigheterna har för lite resurser för att se till att lagen följs, säger hon.
Hiram Li
hiram.li@skanesfolkblad.se
