Miljoner ska stoppa stadens affärer med oetiska företag

I flera år har organisationen Rättvisa Malmö arbetat för att få Malmö stad att införa en striktare etisk upphandlingspolicy. Foto: Nea Magoo Eriksson

Det har redan slagits fast att staden inte får bojkotta specifika länder. Nu vill styret i Malmö hitta andra vägar för att stoppa upphandling med företag som bryter mot mänskliga rättigheter. Och i stadens budget avsätts särskilda pengar för att driva arbetet.

Det har redan slagits fast att staden inte får bojkotta specifika länder. Nu vill styret i Malmö hitta andra vägar för att stoppa upphandling med företag som bryter mot mänskliga rättigheter. Och i stadens budget avsätts särskilda pengar för att driva arbetet.

Med inspiration från andra städer i Europa har organisationen Rättvisa Malmö under två år drivit en kampanj där de kräver av staden att införa en så kallad etisk upphandlingspolicy.

Hittills har cirka 1 700 Malmöbor skrivit under deras lokala medborgarinitiativ.

– Ämnet är egentligen väldigt enkelt. Det handlar om att stoppa att våra skattepengar går till företag som är inblandade i krigsförbrytelser, säger Celina Cataldi, juriststudent med bakgrund i Ung vänster och engagerad i kampanjen.

Mo Ghannam, spelutvecklare och engagerad i Rättvisa Malmö, instämmer: 

– Om ett företag bryter mot mänskliga rättigheter, vare sig det verkar i Kongo, Sudan, Israel eller Jemen, så vill jag inte att mina pengar ska gå till dem.

En man i svart jacka och en kvinna i ljus kofta ser in i kameran utomhus framför en grå vägg.
Mo Ghannam och Celina Cataldi, engagerade i Rättvisa Malmö. Foto: Nea Magoo Eriksson

Sedan en tid tillbaka har Rättvisa Malmö även fått med sig stadens styrande politiker. Vänsterpartiet har tidigare lagt fram både en motion om att bojkotta israeliska varor och en om att införa etisk upphandling i Malmö. Och det var en av partiets mest brännande valfrågor i staden.

Båda motionerna avslogs med hänvisning till att det dels vore olagligt, dels att Malmö stad inte kan utesluta en leverantör på utrikespolitiska grunder utan att det är sanktionerat av EU eller staten.

–  Vårt förslag är i grund och botten precis samma som innan. Men politikerna förstod nog inte riktigt poängen från början, vi vill inte bojkotta länder. Det handlar om företagets agerande, oavsett var detta äger rum, säger han.

Affisch med texten Malmös pengar ska inte gå till folkmord omgiven av en krans med bomber och gevär.
Organisationen Rättvisa Malmös affischer dyker frekvent upp i Malmö. Malmö stad har bland annat avtal med företaget WSP som exempelvis bygger järnvägar på ockuperad mark i Jerusalem. Foto: Nea Magoo Eriksson

Nu har Malmö stad presenterat sin budget för 2027. Där öronmärks två miljoner kronor åt ett fortsatt arbetet med att införa en etisk upphandling.

Årligen spenderar staden drygt 10 miljarder kronor på upphandlingar. 

Med dessa pengar vill staden växla upp arbetet med att hitta nya sätt att utesluta aktörer involverade i grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Exakt hur är ännu ovisst, men inom ramen för lagstiftningen, betonar kommunalrådet Nina Jakku (V).

– Det är viktigt för V att vi kan utesluta företag som håller på med krigsbrott. Och det är bättre med ett generellt förbud mot företag och inte länder. Vi som kommunpolitiker får inte ägna oss åt utrikespolitik, säger hon.

Kommunens styrelseordförande, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), bekräftar att kommunen kommer att ta sig an frågorna om etisk upphandling mer offensivt.

– Det finns en väldigt tydlig ambition över partigränserna om att växla upp arbetet, säger hon. 

Tre kvinnliga politiker står framför Malmö rådhus på ett stenlagt torg.
Malmös nya styre bestående av Nina Jakku (V), Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) och Stefana Hoti (MP). Foto: Johan Nilsson/TT

Både i och utanför Europa finns exempel på andra kommuner som redan infört en liknande etisk upphandlingspolicy.

– Runt fyrtio olika kommuner inom EU är i processen att genomföra det, exempelvis Amsterdam. För oss är de ett bra exempel på hur man kan följa EU-direktivet och samtidigt få igenom en skärpt lagstiftning, säger Mo Ghannam.

Som exempel på företag Malmö upphandlat med nämner han banken DNB som investerar i företag på ockuperade områden och it-företaget ATEA som bland annat har kopplingar till kränkningar av mänskliga rättigheter i Kongo Kinshasa (DR Kongo).

Olle Lundin, expert på offentlig upphandling, menar att det inte är omöjligt att införa striktare etiska krav på offentliga upphandlingar, men tämligen svårt enligt Lagen om offentlig upphandling, (LOU).

Dels är det svårt att utesluta ett företag för något de gör på andra sidan jorden, menar han. Dels måste kraven vara proportionella i relation till varan eller tjänsten som upphandlas.

Handlar det om att kommunen vill köpa datorer från ett företag som tillverkar de med mineraler från konfliktdrabbade områden, kan det vara möjligt, men inte helt lätt, enligt Olle Lundin.

Dessutom måste man definiera i varje enskilt fall om upphandling vad som menas med etiskt.

– LOU är i vissa delar en gåva till den organiserade brottsligheten, för att det är så svårt att utesluta specifika leverantörer.

Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se