Som vallöfte betraktat är det kanske inte revolutionerande eller samhällsomdanande att ta bort en straffavgift för sjuka. Men det gör det inte oviktigt för det, skriver Rasmus Hansson.

Om Socialdemokraterna vinner valet ska karensavdraget bort.

Det är ett av partiets stora vallöften. Och det är såklart korrekt, rätt och rimligt att den som är sjuk inte blir bestraffad med en dags utebliven lön.

1987 tog man bort karensavdraget och den som blev sjuk hade 100 procent ersättning från första dagen. När Sverige sedan genomgick en rejäl ekonomisk kris i början på 90-talet togs det bort av Carl Bildts regering. Bildt ville egentligen ha flera karensdagar, men fick nöja sig med en efter krisförhandling med den dåvarande S-ledaren Ingvar Carlsson.

1993 återinfördes karensavdraget. I drygt sex år blev Sveriges arbetare inte ekonomiskt straffad vid sjukdom.

Ingen minister har sjukskrivit sig

För det är inte alla som kan göra som våra ministrar gjort under senaste mandatperioden. När tidningen Altinget gjorde en genomgång av statsrådens sjukdomshistorik under de senaste fyra åren visade det sig att ingen minister anmält sjukfrånvaro. Detta trots att de ställt in flera uppdrag på grund av sjukdom.

På så vis slipper de avdrag på lönen. En rättighet som tydligen endast ska vara förbehållen vissa. Tänk om det skulle omfatta även den terminalarbetare eller butiksanställda som drar på sig vinterkräksjuka.

Hemska tanke.

En delikat detalj är att ett av högerns stora argument emot att avskaffa karensavdraget är att människor skulle fuska och sjukanmäla sig. Man känner kanske sig själv andra genom andra.

Inte råd att vara sjuk

I LO:s rapport Vad är grejen med karensen? framgår det siffror som tyder på att vanliga arbetare inte brister i sin arbetsmoral.

Den vanligaste anledningen till att människor går till jobbet trots sjukdom är att de inte vill belasta sina arbetskamrater. En annan vanlig anledning till att man arbetar trots sjukdom är att man helt enkelt inte har råd att vara sjukskriven.

Vilket för oss osökt in på ett av högerns andra stora argument: kostnaden för att avskaffa karensavdraget.

Enligt Svenskt Näringsliv skulle det kosta uppemot 40 miljarder kronor årligen att avskaffa karensavdraget. En kostnad som då arbetsgivarna skulle få ta.

Hur har de kommit fram till den här siffran då? Tja, därom tvista de lärde. Men siffran är nog mest till för att skrämmas.

Skickade utredning i papperskorgen

Det närmaste vi kommit en faktisk siffra är när den tidigare S-regeringen i slutet av den förra mandatperioden tillsatte en utredning för att ta reda på det. Den utredningen skickade dock Ulf Kristerssons regering i papperskorgen tätt efter förra valet.

Vi får väl anta att de inte var så intresserade av svaret.

Men nog kan det ändå finnas fördelar för arbetsgivarna att människor inte går till jobbet med feber och ömmande halsar.

Vi borde ha lärt oss från pandemin att det finns rejäla samhällsvinster med att begränsa smittspridning av virus. Och inte minst borde arbetsgivarna vara intresserade av att en kollega som råkat dra på sig en rejäl förkylning inte smittar ner resten av arbetslaget.

Det om något kan landa i rejäla kostnader och konsekvenser för arbetsgivaren på sikt.

Enda landet i Norden

Karensavdraget slår hårdast mot alla som inte kan jobba hemifrån och de med lägst löner. Och de som tar ansvar för att inte sprida smittan vidare till sina kollegor.

Sverige är det enda landet i Norden som fortfarande har kvar karensavdraget. I över 30 år har den här orättvisan pågått.

Som vallöfte betraktat är det kanske inte revolutionerande eller samhällsomdanande att ta bort en straffavgift för sjuka. Men det gör det inte oviktigt för det. Framförallt är symbolvärdet viktigt.

Ingen vill bli sjuk. Därför borde man inte straffas ekonomiskt när man blir det.

Rasmus Hansson, ledarskribent
rasmus.hansson@skanesfolkblad.se