Under 2024 beställde Landskrona stad en utredning för att försöka förstå varför kommunens hemtjänst placerade sig långt ner i Socialstyrelsens årliga brukarundersökning.

I början av 2025 var utredningen klar. Den knappt 80 sidor långa rapporten pekade ut en rad orsaker till hemtjänstens låga resultat.

Bland annat konstaterades att minutstyrningen skapade stress och missnöje bland personalen, vilket i sin tur påverkade de äldre negativt. Utredningen visade också att brukare upplevde att det var svårt att komma i kontakt med hemtjänsten.

Sedan blev det tyst.

Utredningen presenterades varken för kommunstyrelsen, Landskrona Omsorgs styrelse eller vård- och omsorgsnämnden.

– Vi har aldrig fått se en sådan utredning, säger Fatmir Azemi (S), ledamot i kommunstyrelsen.

Inte heller diariefördes utredningen i kommunen.

Enligt en högt uppsatt källa inom kommunens tjänstemannaorganisation beror det på att stadens ledning velat att utredningen skulle ”begravas”.

Fatmir Azemi reagerar starkt på uppgifterna. Han säger att han under sina två decennier i politiken aldrig varit med om något liknande.

– Det finns en tystnadskultur där man försöker dölja saker, säger han.

Samtidigt finns spår efter utredningen.

Vid ett styrelsemöte i Landskrona Omsorg i mitten av juni 2025 presenterades nio åtgärdsförslag som bygger på utredningen.

Eva Örtegren (S) deltog vid mötet. Hon säger att det inte framgick att det fanns ytterligare material som aldrig nådde styrelsen.

Att utredningen inte lagts fram i sin helhet anser hon vara allvarligt.

– Det är möjligt att vi hade kommit med andra förslag på åtgärder än de som presenterades, säger hon.

Hon pekar särskilt på de missförhållanden som uppdagats inom hemtjänsten. Under våren och sommaren rapporterade Skånes Folkblad om flera dödsfall efter brister i hemtjänsten. Bland annat rör det sig om fall där det dröjt innan trygghetslarm besvarats.

– Vi hade kanske gjort något annorlunda. Det är jättesvårt att veta när vi inte har fått läsa utredningen. Vi har hela tiden fått höra att det blivit bättre inom hemtjänsten, säger Eva Örtegren.

Stadens ledning bekräftar att utredningen inte har diarieförts.

– Varför det inte har gjorts vet jag inte, eftersom varken den som skulle göra det eller ansvarig chef jobbar kvar hos oss, säger stadsdirektör Pernilla Anderberg.

Hon tillbakavisar uppgiften om att rapporten skulle ha undanhållits medvetet.

– Det stämmer absolut inte. Det här är en stor utredning, den går inte att gömma, säger hon.

Pernilla Anderberg hänvisar till de nio åtgärdsförslag som presenterades vid styrelsemötet i Landskrona Omsorg.

– Det står tydligt att förslagen bygger på en utredning som gjorts, säger hon.

Även kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (L) avfärdar att det skulle ha funnits ett avsiktligt försök att dölja rapporten.

– Det är naturligtvis viktigt med transparens. Det var under övergången till omsorgsbolaget. Det kanske har missats på något vis.

Han har själv tagit del av utredningen. Varför den inte presenterats i sin helhet för de berörda nämnderna kan han inte svara på.

– De kanske kan ha bedömts vara ett underlag, säger han.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, menar att det har blivit vanligare att myndigheter försöker undvika insyn.

– Det är väldigt lätt att hänvisa till misstag eller säga att det inte finns sådana handlingar. Det är svårt att göra något åt det.

Han beskriver utvecklingen som oroväckande.

– Det är olyckligt och obehagligt att man tycker att man kan slå av på öppenheten, säger han.

Handlingar som kommer in till en myndighet eller upprättas där ska enligt honom kunna begäras ut av allmänheten.

– Att undanhålla en handling kan vara brottsligt, säger han.

Hiram Li
hiram.li@skanesfolkblad.se