Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill, i olika former, införa marknadshyra i Sverige. De kallar det fri hyressättning och trygghetshyra. Ord som låter bra och lovar frihet och trygghet. Men för vem, egentligen? Ledtråd: det är INTE hyresgästerna.

Det handlar i grunden om makt. Marknadshyra innebär att hyresvärden själv bestämmer hyran, utan hyresförhandling. Hyresvärden kan välja och vraka och skriva kontrakt med den hyresgäst som kan betala mest i hyra. I dagens system har hyresgäster ett skydd genom förhandlade hyror och besittningsskydd. Med marknadshyra försvagas den tryggheten i praktiken. Marknadshyra flyttar makt från hyresgästerna till fastighetsägarna. När hyran sätts efter vad marknaden kan betala får hyresvärden friare händer, medan hyresgästen får mindre inflytande.

Rambolls scenarioanalys, som har tagits fram på uppdrag av Hyresgästföreningen, visar att hyrorna i sju svenska städer skulle öka med i genomsnitt 25 procent om marknadshyra infördes. I vissa städer och områden skulle höjningarna bli betydligt större. Höga hyreshöjningar skulle slå hårt mot Sveriges hyresgäster. Till exempel skulle en ensamstående förskollärare i snitt få cirka 2 200 kronor mindre kvar att leva på varje månad, pengar som istället skulle gå rakt ner i fastighetsägarens ficka.

När hyran sätts efter vad marknaden kan betala får hyresvärden friare händer, medan hyresgästen får mindre inflytande.

När vi frågar hyresgäster runtom i Skåne hur deras liv skulle påverkas om marknadshyra infördes är några av svaren vi får ”Skulle inte kunna bo kvar i den lägenhet som jag bott i sedan 1999.”, ” Hade fått dra ner på matkontot och barnens aktiviteter hade blivit drabbade. Ingen semesterkassa.” och ”Katastrof.”.

Marknadshyra är inget som människor efterfrågar. Sju av tio svenskar tycker att marknadshyra är ett dåligt förslag. Det är inte svårt att förstå. Förslaget slår hårdast mot dem som har minst marginaler, samtidigt som det inte löser det verkliga problemet – att det byggs för få hem med hyror som människor har råd med.

Förespråkarna hävdar att marknadshyra skulle leda till ökat byggande. Men det byggs redan fler privata hyresrätter än marknadsprissatta bostadsrätter. De flesta kan nog vara överens om att byggandet istället påverkas mer av räntor, byggkostnader, konjunktur och planprocesser, och inte minst en politisk vilja. 

I städer som Dublin, London och Lissabon ser vi hur höga hyror pressar bort vanliga löntagare, ökar segregationen och gör det svårare för människor att bo kvar i sina egna städer. Samma risk finns i Sverige. För vanliga hushåll skulle konsekvenserna av marknadshyror märkas direkt. Lönerna hänger inte med när hyrorna skenar, och när hyran äter upp en större del av inkomsten blir det mindre kvar till mat, barnens aktiviteter, sparande och oförutsedda utgifter. 

I städer som Dublin, London och Lissabon ser vi hur höga hyror pressar bort vanliga löntagare, ökar segregationen och gör det svårare för människor att bo kvar i sina egna städer.

Om unga vuxna tvingas bo kvar hemma, folk inte kan flytta till jobb eller studier, barnfamiljer blir trångbodda och pensionärer har svårt att hitta bostad när livet förändras, och om människor i livsviktiga yrken som undersköterskor och förskollärare inte längre har råd att bo nära sina arbetsplatser, då har vi inte löst ett enda problem på bostadsmarknaden. Då har vi bara gjort den mer otrygg, mer segregerad och mindre rättvis.

Liz Jönsson
regionordförande, Hyresgästföreningen region norra Skåne

Håkan Björkenklev
regionordförande, Hyresgästföreningen region södra Skåne