Personalens krav avgörande för ett nytt it-system för sjukvården

Orsaken framgår tydligt av Martin Hallander (KD):s uttalande: ”Det är bara att konstatera att vi har inte varit tillräckligt bra på att få med de egna medarbetarna på det här.”

Sydsvenskan: Millennium skrotas – en ny lösning kan dröja åratal

Det var alltså de anställda som saboterade it-projektet, verkar det.

Hallanders uttalande tyder inte på att den politiska referensgruppen om Millennium som han var ordförande för, frågat sig varför de inte tog kritiken från anställda på allvar.

Det är ju ändå de som ska använda it-systemet i verkligheten som vet vad som behövs. Hallanders uttalande handlar bara om att ledningen skulle ” få med de egna medarbetarna på det här”. 

Detta sätt att betrakta anställda, som de som bara ska följa order från en ledning som fattar alla beslut, kallas New Public Management (MPM). Det började spridas när Thatcher kom till makten i Storbritannien och är nu mycket utbrett i den svenska offentliga sektorn.

I boken Det hotade universitetet skrev professorn i statskunskap Sten Widmalm om chefskurser i ledningsansvar där cheferna lärde sig att bemöta opposition genom låtsas lyssna men strunta i kritik.

Enligt NPM har kompetens på sakområdet ingen betydelse.  Det anses finnas en särskild chefskompetens som gör att en chef kan vara chef var som helst utan att ha speciella sakkunskaper. Erfarenhet och kunskap värderas lågt i det nyliberala samhället.

Därför är det typiskt att sjukvårdspersonalen inte fått vara med och skapa det nya digitala systemet inom sjukvården utan att de skulle ”fås med”. Det talar om en enorm klyfta mellan personalen och dem som fattar besluten om deras vardagliga arbete.

Protesterna från anställda, som vill ha ett fungerande i-system, har varit ihållande i Region Skåne. Samma gäller i Västra Götalandsregionen. Det visar Simon Campanellos väldokumenterade bok, Millenniumskandalen Journalsystemet som havererade, av vilken det också framgår att it-experter från universitetsvärlden avrådde. Även när det gäller it-systemet Cosmic som används i 17 regioner blev anställda och it-experter överkörda, visar Uppdrag Granskning.

Ledande politiker uttalade i Uppdrag granskning att de var nöjda med processen och att de kvalitetssäkrat den. Men de anställda var missnöjda och vittnade om bristande kvalitet i verksamheten.

Uppdrag granskning: Spelet bakom miljardaffären – poäng höjdes till Cosmics fördel

Ytterligare en aspekt på varför dessa it-system havererar är ideologin att allt ska upphandlas, inte drivas i egen regi. Det finns många faror med det. Korruption är en.

Både när det gäller Millennium i Skåne och Cosmic har de tjänstemän, som var ansvariga för själva upphandlingen, fått jobb hos leverantören en kort tid efter att avtalet ingåtts.

Sveriges Radio: Hade nyckelroll i olagligt Cosmicavtal – fick nytt jobb hos dem

Det må vara som Region Skånes chefsjurist säger: ”Det är inte alls konstigt att någon byter jobb.” Men visst ser det konstigt ut?

Sydsvenskan: Millennium-rapport uteslöt frågor om jäv och regelbrott

En annan negativ aspekt är att Lagen om offentlig upphandling (LOU) gör det möjligt att sekretessbelägga viktiga delar av villkoren för uppgörelsen.

”Det är inte rimligt att folkvalda förväntas fatta beslut om investeringar i miljardklassen utan insyn. När så mycket hålls bakom sekretess undergrävs både demokratin och förtroendet för processen”, säger Alexandra Thomasson, regionråd för Vänsterpartiet i Region Skåne.

Vid upphandlingar sluts långa avtal med företag som kan byta ägare under tiden, som Cambio som äger Cosmic. Det var tidigare svenskägt men ägs nu av ett investmentbolag i Bahrain.

Eller det amerikanska företaget Cerner som köptes av Oracles Health, vars högsta chef nu är Seema Verma som under Trumps förra presidentperiod var ansvarig för att avveckla Obamacare.

De katastrofala haverierna med sjukvårdens nya it-system visar precis det som oppositionsrådet Henrik Fritzon (S) säger, att det är ett misslyckande för marknaden. Där finns inte något tillräckligt bra system att tillgå. Detta visar att den nyliberala ideologins påstående, att allt sköts bättre av företag och marknaden, inte alls stämmer.

Fritzon förordar en lösning som inte finns med bland de förslag som regiondirektören lagt fram för att Region Skåne ska gå vidare. Fritzon föreslår att flera regioner gemensamt tar fram ett journalsystem. En kandidat för ett sådant arbete skulle kunna vara Inera, ett företag som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner. De har bland annat byggt och driver tjänsten 1177. Det skulle kanske kunna vara en möjlighet.

Det viktiga är att regionen inte outsourcar ansvaret för hur medborgarnas hälsa handhas till företag, som när som helst byter ägare och har kortsiktiga vinstintressen.

Målet för it-systemet måste vara att det bidrar till bättre folkhälsa. Det måste bygga på vad personalen anser vara viktigt för att de ska kunna göra ett bra arbete.

Regionen har ett ansvar för det och kan inte se det som ett uppdrag man lämnar från sig.

Kerstin Eldh