Söndagen den 1 februari faller en fartygspropeller över en 40-årig man som arbetar i Landskrona hamn. Han dör till följd av olyckan. Skåne drabbas därmed av årets första dödsolycka på en arbetsplats.

– Man blir själv väldigt berörd. Vi beklagar händelsen och tänker på personens anhöriga, säger Conny Lavin, ombudsman på IF Metalls avdelning i Nordvästra Skåne.

Redan dagen därpå inträffar ännu en dödsolycka i Skåne. En 45-årig kvinna i Staffanstorp omkommer när ett 700 kilo tungt luftventilationsaggregat faller över henne.

– De skulle lyfta upp aggregatet med en truck och det ramlade av. Hon krossades under det, säger åklagaren Lars Magnusson vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.

Båda olyckorna utreds som vållande till annans död, ett brott som kan ge upp till sex års fängelse.

– Vid dödsolyckor på arbetsplatser utreder vi alltid om det finns ett personligt ansvar, säger Lars Magnusson.

Men att någon skulle dömas till fängelse är ytterst osannolikt. Av 409 dödsolyckor de senaste tio åren har ingen lett till fängelsedom, enligt tidningen Arbetar Skydd.

– Har det någonsin hänt, frågar Lars Magnusson och söker i sin dator efter eventuella domar.

Efter en stunds letande besvarar han själv frågan:

– Nej, det har det inte.

I de fall någon dömts till personligt ansvar har påföljden i regel stannat vid böter, och i vissa fall villkorlig dom. Ofta får företaget också en företagsbot som vid dödsfall vanligtvis ligger mellan en och tre miljoner kronor.

Att ingen döms till fängelse beror till stor del på att det krävs återfall i brott eller stor risk för återfall.

– Det är inget större problem. Det här är inga återfallsförbrytare. Ofta handlar det om personer med ordnade förhållanden som gjort ett misstag som lett till en tragisk olycka, säger Lars Magnusson.

Även vid olyckor som inte leder till dödsfall finns fängelse i straffskalan. Men även där är det mycket ovanligt att någon personligen ställs till svars. Företagsbot är i stället den vanligaste påföljden.

Hiram Li
hiram@li.skanesfolkblad.se