Aktieägarens plånbok är viktigare än både dig och dina barn

Samhället har dragit sig tillbaka.

Vården och äldreomsorgen har blivit sämre. Skolan likaså.

Den kanske enskilt största anledningen till detta är att skatteuttaget sjunkit från 49 till 41 procent av Sveriges BNP sedan år 2000. Det skriver Facken i Välfärden, som består av Akademikerförbundet SSR, Vision, Sveriges Lärare, Kommunal och Vårdförbundet, i en ny rapport.

Vad innebär det här då?

Kort och gott betyder det att välfärden fått mindre resurser sedan 2000. I faktiska summor rör det sig om cirka 450 miljarder kronor mindre.

Det kan inte understrykas nog hur fruktansvärt mycket pengar det är.

Givetvis märks det av.

Trolla med knäna

Ekvationen är enkel. Om välfärden får mindre resurser får de också sämre förutsättningar att göra sina jobb.

Sjuksköterskor och undersköterskor får springa snabbare i korridorerna mellan patienter. Lärarna förväntas trolla med knäna.

För ett år sedan larmade Sveriges Lärare. Nio av tio lärare varnar för att de inte längre kan ge elever den undervisning de har rätt till.

Och det börjar synas. Resultaten svajar rejält.

Länge har det pratats om att pojkarna gör allt sämre ifrån i sig i skolan. Men nu pekar Skolverket på en nedåtgående trend även i flickornas resultat.

Underbart. Härligt. Strålande.

Älskade friskolesystem

Men de minskade skatteintäkterna är inte den enda boven i dramat.

Som körsbäret på tårtan har vi också våra privata vårdaktörer.

De väljer patienter som är lönsamma. Man krymper verksamheten, har billigare och sämre anpassade lokaler och vips så har ägarna smusslat ner våra skattepengar i ägarnas fickor. Det har bland annat forskare från Oxford kommit fram till.

Dessutom har vi vårt världsunika friskolesystem med samma affärsmodell. De väljer elever från studievana hem och sedan skär de ner på alla omkostnader och utgifter. Lärartätheten är lägre och sedan kan de peka på att de kan driva en skola till lägre omkostnader än en i offentlig regi, trots ganska bra skolresultat.

Perfekt. Ljuvligt. Kanon.

Korkad utredning

Men vi är inte riktigt klara.

Regeringen har satt Sveriges kommuner och regioner på en rejält bantningskur under hela mandatperioden. Statsbidragen till kommuner och regioner har varit långt ifrån tillräckliga.

Och i höstas bestämde regeringen sig för att tillsätta en utredning.

Tidölaget vill förbjuda kommuner och regioner från att höja skatten om de går med underskott. Ni vet, kommunerna och regionerna som finansierar den offentliga skolgången och sjukvården.

Varför vill man det? undrar kanske någon.

Om man inte ger kommuner och regioner tillräckliga statsbidrag blir det en jävligare arbetssituation för alla anställda i den offentliga välfärden.

Skolan, vården och omsorgen blir alltså sämre och färre vill ha den. Fler och fler tvingas då söka sig till privata alternativ istället. Sen kan de borgerliga politikerna hävda att det är så stor efterfrågan på privata aktörer.

Då står deras polare redo att starta en friskolekoncern eller ett vårdbolag vars affärsidé är att runda varje hörn.

Knip om du inte är lönsam

Sedan har man skapat ett samhälle som bara är till för den friska. Eller den duktiga eleven med studievana föräldrar som kräver mindre lärarresurser. Resten får väl vara glada över att vara vid liv.

Om du inte är lönsam för vårdbolagen eller skolkoncernerna är du ingenting värd. I slutändan är det ju viktigare att aktieägarnas plånböcker blir tjockare.

Men det finns hopp.

Enligt opinionsinstitutet Novus är vården och skolan väljarnas viktigaste frågor.

Med mindre än ett år kvar till valet måste den rödgröna sidan plocka upp det här missnöjet och omsätta det i tydliga politiska förslag.

Annars kan vi vänta oss att samhället drar sig tillbaka ännu mer.

Rasmus Hansson, ledarskribent
rasmus.hansson@skanesfolkblad.se