U-svängen kring tonårsutvisnigarna visar att motstånd lönar sig
Förra veckan stormade det inom Socialdemokraterna efter att partiet inte ville skriva under på övriga oppositionspartiers förslag om att stoppa tonårsutvisningarna. Under helgen svängde S.
Det finns fler frågor inom S där medlemmar och partiledningen står långt ifrån varandra, skriver Rasmus Hansson.
De flesta känner nog till vad som hänt vid det här laget. Men en liten tillbakablick kan ändå vara på sin plats.
2023 röstade S, tillsammans med Tidöpartierna, igenom att avskaffa möjligheten till förlängning av uppehållstillstånd för de med särskilt ömmande skäl.
På grund av detta har vi den senaste tiden sett hur bisarra utvisningsbeslut står som spön i backen. Exempelvis har vi läst om 18-åringarna Miriam i Karlstad och Jomana i Stockholm som ska utvisas ensamma.
Många som invandrat till Sverige som barn hotas idag av utvisning dagen de fyller 18, trots att föräldrar och syskon har uppehållstillstånd. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet la därför tillsammans fram ett förslag om att stoppa den här typen av tonårsutvisningar.
”Syftet är att förhindra att unga som fortfarande är beroende av sina föräldrar, och som har levt större delen av sina formativa år i Sverige, skiljs från sin familj till följd av en snäv åldersgräns”, skriver de i förslaget.
Men Socialdemokraterna skrev inte under förslaget. Och reaktionerna lät inte vänta på sig.
”Dumma i huvudet”
Centerpartiets migrationspolitiske talesperson, Niels Paarup Petersen, sa att S är ”dumma i huvudet” om de inte ställde sig bakom förslaget.
Det hade han en poäng i. Varför skulle man inte ställa sig bakom ett sånt förslag?
Så resonerade tyvärr inte S. De hade en egna planer.
”Sverige har en integrationsskuld som måste betas av och då är den strama migrationspolitiken en förutsättning för att integrationen ska fungera”, skrev partiets migrationspolitiska talesperson, Ida Karkiainen, till SVT.
Ett språkbruk man väntar sig av Tidögänget och inte ett parti som ska stå för solidaritet och allas lika värde.
Sossar röt ifrån
Efter kommentaren från Karkiainen brakade helvetet lös inom partiet.
Den ena sossen efter den andra röt ifrån mot beskedet samtidigt som partiledningen svajade i vad man egentligen ville.
Dels menade man på att man vill ha en fortsatt ”stram migrationspolitik” och försvarade på så vis sitt beslut att inte samarbeta med C, V och MP. Dels sa man att man inte ställde sig bakom alla delar i förslaget och dels sa man att man ville invänta regeringens egna besked i frågan om huruvida det ska införas en ventil i systemet.
De ville alltså sätta sitt hopp till att den SD-styrda regeringen med migrationsminister Johan Forssell (M) i spetsen skulle mjukna och ta strid för att inte utvisa fler tonåringar från Sverige.
Jo tjena.
Dessutom undrar man kopplar ihop hur en ”stram migrationspolitik” till att man utvisar 18-åringar som varit i Sverige i hela sina liv.
Nåväl.
U-svängen från S
Under helgen kom beskedet att S svänger i frågan.
– Jag tror att alla med sunt förnuft inser att det här är fel, sa Ida Karkiainen efter beskedet om u-svängen.
Det var ju synd att det där sunda förnuftet inte fanns några dagar tidigare.
Men det var knappast någon slump att det var just i denna frågan som det interna upproret tog fart. Länge har det puttrat ett missnöje i partiet.
Nu kommer det såklart lugna sig i frågan om just tonårsutvisningarna. Men det finns fler frågor där medlemmarna och partiledningen inte verkar stå nära varandra.
14-åringar i fängelse
Utöver att S intagit en ny position i frågor som rör migration har de också sneglat alltför mycket på Tidöpartierna när det kommer till repression.
Från och med 1 juli i år ska 13-åringar kunna få fängelse i Sverige. Tidöpartierna har bestämt sig för att det är en bra idé att sänka straffåldern, trots att det går emot vad forskning, professionen, facken och advokatsamfundet säger.
Men S har inte vågat ta en riktig strid i frågan. Istället går man fram med kompromissen att 14-åringar ska kunna sitta i fängelse. Och det är inget som gemene partimedlem verkar hysa jättevarma känslor kring.
Frågan är vad medlemmarna gör nu, när de insett att man faktiskt kan få partiledningen att svänga i frågor?
De enda inom partiet som verkar vilja att S ska föra en Tidönära politik är partiledningen. Lyckligtvis finns det sundare röster i partiet som ännu ryter ifrån.
Förhoppningsvis fick de luft under vingarna och känner nu att motstånd lönar sig.
För det finns fler områden där S närmat sig Tidögänget alldeles för mycket.
Rasmus Hansson, ledarskribent
rasmus.hansson@skanesfolkblad.se
