Svantesson har tömt ladorna och gett pengarna till de rikaste
Förra veckan meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att reformutrymmet till nästa mandatperiod är slut. Bilden är ett montage. Foto: TT.
Slut på reformutrymme till nästa mandatperiod, meddelade finansministern förra veckan. Om Svantesson får tillgång till statsfinanserna ännu en gång lär det bli jävligare, skriver Rasmus Hansson.
I fredags kallade finansminster Elisabeth Svantesson (M) till presskonferens.
Hon berättade att hon slagit ett getöga på statsfinanserna och upptäckt vad moderata finansministrar brukar upptäcka när de sköter Sveriges ekonomi.
Ladorna är tömda. Det är slut på guldmynt i skattkistan. Reformutrymmet, de pengar som finns kvar efter att statens fasta avgifter är betalda, är slut för den regering som tillträder efter valet.
De kommande fyra åren måste alltså reformer finansieras på annat sätt än att ta av pengar som finns, exempelvis med skattehöjningar.
Dåliga nyheter för alla oss som gillar idén av satsningar på välfärd, bostäder eller infrastruktur, alltså.
Omvänd Robin Hood-politik
Det Svantesson genomfört de senaste fyra åren är moderat smash and grab-politik.
Högern vann regeringsmakten, fick tillgång till statsfinanserna och sedan genomförde man skattesänkningar till sig själv och sina polare. De tog allt vi gemensamt sparat ihop och spred sedan ut det till de som behöver pengarna allra mest: höginkomsttagarna.
Svantesson gick till och med så långt att hon tog lån för att finansiera skattesänkningar för de allra rikaste. Lån togs också för att rusta upp försvaret, något som gjorde att Finanspolitiska rådet röt ifrån.
Och visst. Att ta lån är kanske inte fel i sig. Att göra det i lågkonjunktur är kanske inte heller så konstigt. Frågan är bara vad man gör med de där lånen.
Tidölaget valde vilka man ville skydda allra mest under det ekonomiska stålbad som vanliga människor genomlevt senaste åren. Cashen skulle gå till de som redan har.
En omvänd Robin Hood-politik.
Rå och jävlig klasspolitik
För samtidigt som Svantesson genomfört skattesänkningar på kredit har hon slagit dövörat till alla som knappt lyckats hålla sig flytande.
Antalet svenskar som lever i ekonomisk utsatthet har fördubblats sedan 2021. Totalt rör det sig om 700 000 människor.
Barnfattigdomen skenar också. 13 procent av alla barn lever idag i fattigdom, enligt Rädda Barnen.
Nästan hälften av alla ensamstående föräldrar har fått låna pengar för att klara av grundläggande utgifter som mat och hyra. 29 procent av ensamstående föräldrar med låga inkomster uppger att de inte äter sig mätta.
Högkostnadsskyddet för mediciner har höjts. Barnbidraget har inte höjts. Rotavdragen har höjts och skickats till villaägarna i Danderyd och Vellinge.
Man har slaktat i a-kassan och försörjningsstödet och samtidigt har regeringen struntat i att ha en arbetsmarknadspolitik. Runt 500 000 människor i Sverige går arbetslösa.
Listan över rå och jävlig ekonomisk klasspolitik som Tidögänget ägnat sig åt kan göras ännu längre.
Kirurgisk precision
Tittar man på Riksdagens egen utredningstjänst kring vilka inkomstgrupper som fått det bättre de senaste åren blir det ännu tydligare vems plånböcker man vill göda. Den tiondel av befolkningen som redan har störst tillgångar har fått överlägset mest pengar att röra sig med.

Med kirurgisk precision har man alltså omfördelat pengarna uppåt.
Å andra sidan är nog ingen förvånad. Det är ju detta som är Moderaternas modus operandi.
Svantesson kan inte fortsätta
Att tömma skattkistorna är ett djärvt drag av Svantesson. Det kan ju bli så att hon och Tidölaget själv står som vinnare efter valet. Och då står hon där med tomma fickor.
Vad hon nu gör är att pressa nästkommande regering. För det är aldrig populärt att gå in i en valrörelse och säga att skatterna behöver höjas om vi vill genomföra någon slags förändring.
Hur oppositionen svarar på det här återstår att se. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig från Mikael Damberg och Magdalena Andersson.
Klart är i alla fall att Sverige är i akut behov av en ny regering som driver en progressiv och offensiv och omfördelningspolitik.
Pengarna som hamnat i de redan rika fickorna behöver hamna i fickorna på de som fått stå tillbaka och till och med gått hungriga senaste åren.
Om Svantesson får tillgång till statsfinanserna ännu en gång lär det bara bli ännu jävligare.
Rasmus Hansson, ledarskribent
rasmus.hansson@skanesfolkblad.se

