Precis som danskarna vill tidöpartierna nu även införa språk- och kunskapsprover. Men skärpta medborgarkrav kan vara ett demokratiskt problem, det menar Anna Tegunimataka, docent vid Lunds universitet.

Att bli medborgare stärker integrationen, men att kraven för att bli medborgare skärps stärker inte integrationen, menar Anna Tegunimataka.

I en tidigare studie vid LU har hon jämfört utfallet av olika medborgarskapskrav i tre olika länder – Sverige, Nederländerna och Danmark. Vid den tidpunkten, 2015, var Sverige ett av Europas mest liberala länder när det kom till kraven på att bli svensk medborgare och Danmark ett av de hårdaste. 

I dag närmar sig Sverige sin nordiska granne med stormsteg. 

För drygt ett år sedan presenterade regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna en ny utredning som ville skärpa medborgarkraven. Nu vill Tidöpartierna höja ribban ännu ett snäpp för att bli svensk medborgare. 

De senaste förslagen handlar om att införa ett medborgarskapsprov, precis som man gjort i Danmark för cirka tio år sedan, ett så kallat “Danskhetstest”. Där man testar språkkunskaper men även sin kunskap om det danska samhället. 

Till skillnad från Danmark vill Sverige dessutom inför ett försörjningskrav.

– Många anser att man ska förtjäna ett medborgarskap och att det är det kraven är till för. Det blir en viss sortering, säger Anna Tegunimataka, , docent i ekonomisk historia med fokus på integration och migration, vid Lunds universitet (LU).

– Och att det skulle vara bra för integrationen, som man ofta menar är en anledning till att skärpa kraven, det har vi inte sett.

Danmark har generellt en låg befolkningsökning och en större andel medborgare som inte är medborgare, enligt henne. Något som kan vara ett demokratiskt problem då det bidrar till en underrepresentation i folketingsvalet.

– Med striktare medborgarkrav hindrar man också en del av befolkningen att exempelvis delta i politiska val, säger hon.

Dessutom var antalet EU-medborgare som faktiskt är danska medborgare slående liten. Anna Tegunimataka tror att det beror på att ansökningsprocessen är för komplicerad. Men det innebär att man efter 20 år inte får rösta i något val.

– Vill man minska antalet personer som blir medborgare är ju detta helt rätt politik, men det blir en sortering där vissa har lättare att bli medborgare. Framförallt ser man att de med lägre utbildningar har svårt att bli medborgare i Danmark samt i viss mån kvinnor. 

Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se