Statsvetaren om Grönland: ”Kan vänta sig vad som helst”

Under dagen möts representanter för Danmark, USA och Grönland i Vita huset. Vad utfallet av mötet blir är dock mycket svårt att sia om. Det menar statsvetaren Fredrik Uggla.

Den amerikanska presidenten har återkommande hävdat att han kommer att göra Grönland till en del av USA. Utspelen har konsekvent tillbakavisats av både danska och grönländska ledare.

– En sak måste alla förstå: Grönland ska inte ägas av USA, sade ordföranden för Naalakkersuisut, Jens-Frederik Nielsen, under en presskonferens på tisdagen.

Trots fördömanden från flera håll har Trump stått fast vid sina ambitioner om Grönland.

– Det han gör är att sända ut testballonger för att se vad för respons han får. Hittills har reaktionerna varit väldigt negativa, säger Fredrik Uggla, statsvetare vid Uppsala universitet.

Den amerikanska presidentens utfall om Grönland har dock blivit allt mer frekventa, inte minst sedan amerikanska soldater gått in i Venezuela.

– Det vi ser är en tillbakagång till Monroedoktrinen, där USA menar att det har en särställning på det västra halvklotet, menar Fredrik Uggla.

Han syftar på den utrikespolitiska linje som först togs fram av president Monroe på 1800-talet, där USA ger sig rätt att dominera den västra hemisfären.

Trumps nygamla inriktning har av bedömare och presidenten själv kallats för ”Donroedoktrinen”. Trump har också varit tydlig med sin ambition om amerikansk hegemoni.

– Amerikansk dominans i västra hemisfären kommer aldrig att ifrågasättas igen, sade han i samband med angreppet på Venezuela.

Venezuela är inte det enda exemplet på Vita husets inblandning i latinamerikanska länder. Som svar på att Jair Bolsonaro, som Trump öppet stött, dömts för sin roll i ett kuppförsök införde USA 50-procentiga tullar mot landet och riktade åtgärder mot företrädare för rättsväsendet.

– Man införde sanktioner mot huvuddomaren som dömde honom, säger Fredrik Uggla.

Att USA blandar sig i latinamerikanska länder är inget nytt. Under decennier har amerikanska interventioner snarare varit regel än undantag. Det som ändå skiljer Donroedoktrinen från amerikanska utrikespolitik sedan andra världskriget är inställningen till Europa. När Donroedoktrinen tar sig in i Arktis vänds udden mot ett europeiskt land. På så vis påminner den om sin 200 år gamla föregångare.

– Monroedoktrinen riktade sig mot kolonialmakterna. Man var rädd för att Spanien skulle försöka ta tillbaka Latinamerika, säger Fredrik Uggla.

Huruvida Trump faktiskt skulle göra allvar av sina hot och försöka tvinga till sig Grönland är, enligt honom, svårt att förutse.

– När det gäller hur troligt det är, är det svårt att veta. Man kan vänta sig vad som helst, säger Fredrik Uggla.

Något som tyder på situationens allvar är att Vita huset under tisdagen meddelade att mötet med Danmark och Grönland skulle ledas av vicepresidenten J.D. Vance. Detta har av danska politiker tolkats som en upptrappning.

– Vance har tidigare använts för att leverera dåliga besked till europeiska ledare, säger Fredrik Uggla.

Samtidigt menar han att Trump i stor utsträckning spelar mot sin hemmapublik, vars bas ogillar kostsamma internationella interventioner och i stället är mer isolationistisk.

– Han är fångad mellan en skepsis mot interventioner inom MAGA-rörelsen och en vilja att använda militär makt, säger Fredrik Uggla.

Oavsett vad som händer i frågan om Grönland menar han att presidentens utspel redan har skadat förtroendet för USA, både bland allierade och i omvärlden i stort.

– Det kommer att ta lång tid att bygga upp förtroendet igen, säger han.

Hiram Li
hiram.li@skanesfolkblad.se