– Det är som att skogen är en kyrka, säger Anna Bokström, kandidat för Himmel och jord.
Det lyser i ögonen och Anna Bokström nästan vibrerar när hon talar om skogen. Hon är
konstnär, engagerad i miljörörelsen och kandiderar för nomineringsgruppen Himmel och jord i Malmö pastorat.
– Att inte ta hänsyn till miljön är inget val längre. Vi håller på att lämna livets korridor, säger hon.

För Marcus Romedahl som kandiderar i Malmö pastorat, Lunds stift och kyrkomötet för
Borgerlig Kristen Samverkan är svaret inte lika tydligt.
– Skogen är en så viktig intäktskälla för skogslänen och de församlingar på landsbygden
som verkligen behöver de här utdelningarna för att kunna gå runt, säger han.

Redan den 8 september kunde Svenska kyrkans 5,4 miljoner medlemmar börja förtidsrösta i kyrkovalet. Frågan om hur kyrkan ska bruka sin skog kan komma att bestämmas både på stiftsnivå och hos kyrkomötet.

För Svenska kyrkan är den femte största förvaltaren av skog i Sverige. De ansvarar för runt 470 000 hektar skogsmark, en yta större än Öland och Gotland tillsammans. Just nu nyttjas 89 procent av denna skog genom trakthyggesbruk, eller som det i folkmun oftast kallas: kalhyggesbruk.

Förra året presenterades en utredning om Svenska kyrkans skogsbruk. Utredningen föreslår att kyrkan ska ställa om till ett mer hållbart skogsbruk, med starkare samiskt inflytande. 20 procent av skogen ska skyddas och en tredjedel av kyrkans skog ska brukas med naturnära metoder. Detta kan exempelvis innebära att man låter skogen åldras, för att sedan gå in och hugga enstaka träd.

Men skogsutredningen har mött kritik, främst för att inte ta tillräcklig hänsyn till kyrkans ekonomi. Just nu står skogen för 1,5 till 3 procent av Svenska kyrkans totala intäkter och
dessa riskerar att minska om metoderna för skogsbruket förändras. Emellertid kommer
förlusterna att drabba församlingarna relativt jämnt, då utredningen även föreslår ett solidariskt utjämningssystem.

Marcus Romedahl tycker att skogsutredningen innehåller delar som är svåra att acceptera, och för honom är det just ekonomin som är central.
– Jag tycker att omställningen ska gå långsammare. Det blir lite för extremt att skydda så
mycket som skogsutredningen föreslår, säger han. Han ställer sig emot den centralisering
som föreslås och vill istället att stiften själva ska bestämma hur de ska bruka skogen.

Anna Bokström vill däremot gå längre än utredningen. Hon och Himmel och jord lutar sig mot FN:s konvention om biologisk mångfald, som säger att 30 procent av alla skogar ska skyddas. Den konstaterar även att ett hållbart skogsbruk är en förutsättning för ren luft, rent vatten och en säker matförsörjning.
– Skogen är en grundsten för att vi ska kunna leva. Vi äter på vår egen kropp, tuggar vårt
eget kött, allt för att vi ska få pengar, säger hon. Och pekar på att kyrkan har gått med en
stor vinst de senaste åren, därmed finns det inga ekonomiska motiv att hindra omställningen enligt henne.

Hon trycker även på skogens andliga värde och menar att Svenska kyrkan måste förstå sin makt och sitt ansvar i omställningen.
– Människor älskar ju att gå i skogen. Det är som att skogen är en kyrka, säger Anna
Bokström.

Marcus Romedahl ser däremot inte att Svenska kyrkan skulle ha ett större ansvar än någon annan.
– Vi kan vara en liten förebild, men vi måste ju också kunna bruka den skogen vi har, säger han.

I juni presenterade kyrkostyrelsen sitt förslag för hur Svenska kyrkan ska bruka skogen,
utifrån utredningen och dess remissvar. Förslaget kommer att diskuteras i kyrkomötet efter valet och ett beslut fattas i november.

Tove Stenström

Fakta

• Kyrkovalet hålls var fjärde år och i valet väljs representanter till tre nivåer.
• Kyrkofullmäktige – här styrs församlingarnas och pastoratens arbete.
• Stiftsfullmäktige – här styrs det lokala stiftet.
• Kyrkomötet – här beslutas om frågor som rör hela Svenska kyrkan.
• Röstberättigade är alla kyrkans medlemmar över 16 år, som är folkbokförda i Sverige.
• Skåne och Blekinge ingår i Lunds stift. Här finns 148 församlingar, som samverkar i 21
• pastorat.