Sista rösten för Skånes synskadade riskerar att tystna

För en seende person finns det oändligt med information, bara ett knapptryck bort. Så är det inte för personer med en synnedsättning.

För många synskadade i Skåne är inte datorer och smartphones ett alternativ. De lever i ett digitalt utanförskap. Många av dessa är prenumeranter på Skånes taltidning, en mångfaldigt prisbelönt tidskrift vars innehåll vänder sig till de med nedsatt syn.

Tidningen har cirka 900 prenumeranter och ges ut veckovis, både som digital utgåva och på CD-skivor som levereras hem till prenumeranter. ”Genom taltidningen får vi information vi inte får någon annanstans”, säger en prenumerant om Skånes taltidning (Skånes taltidning, 10 april).

Skånes taltidning bevakar samhällsområden ur ett synskadeperspektiv. Ämnena kan till exempel vara färdtjänst, kollektivtrafik, ögonsjukvård, tillgänglighet, funktionshinderpolitik, synforskning, hjälpmedel, medicinska och tekniska landvinningar, syntolkning, ledarhundsverksamhet, parasport och kultur. Alltid ur den synskadade medborgarens perspektiv och med ny information, som ofta helt saknas eller inte är lätt tillgängligt på andra håll.

Nu vill det politiska styret i Region Skåne lägga ned tidningen. Skälen för nedläggning är att tidningen inom kort kommer stå utan lokaler, pensionsavgångar på tidningen, arbetsmiljöproblem och att de digitala system som används inte följer Region Skånes riktlinjer.

Detta är inte skäl att lägga ned en uppskattad och välfungerande verksamhet. Det är problem som går att lösa – om man vill ha kvar tidningen. Det verkar dock inte som att styret i Region Skåne vill ha kvar tidningen. Det hade varit ärligare att säga det, i stället för att skylla på problem som går att åtgärda.

Det verkar också finnas missuppfattningar om att staten kan komma att ta över ansvaret för att producera taltidningar. Det stämmer inte.

De nya lagförslag som presenterats i promemorian ”En moderniserad taltidningsverksamhet” (Ds 2024:22) innebär att staten tar ett större ansvar för distribution av taltidningar, och att en prenumeration på en taltidning ger rätt till daisyspelare, inklusive teknisk support, från Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Det skulle vara ett lyft för taltidningen och dess prenumeranter vad gäller tillgänglighet och digitalisering, men det kräver att det finns en tidning att distribuera.

Den tid vi lever i präglas av stor osäkerhet. För synskadade är behovet av information stort – och annorlunda än seendes. Under pandemin återgav Skånes taltidning löpande information om pandemiläget och intervjuade kontinuerligt synskadade om hur de klarade isoleringen och fixade vardagen.

Nu är det i stället risken för kris och krig som står i fokus. Att i denna tid göra sig av med en oberoende, pålitlig informationskälla som når ut till Skånes synskadade är ofattbart. Hur ska de synskadade som lever i ett digitalt utanförskap nås av viktig information i händelse av kris eller krig? Kommer det finnas information som tar hänsyn till deras särskilda situation?

Att lägga ned Skånes taltidning riskerar att leda till ökad isolering och minskad eller helt förlorad tillgång till viktig samhällsinformation för synskadade i Skåne. Den eventuella ekonomiska besparingen av en nedläggning står inte i proportion till den faktiska nyttan som Skånes Taltidning gör för synskadade boende i Skåne.

En nedläggning innebär att synskadade medborgare i Skåne förlorar en oberoende röst som lyfter, belyser och ifrågasätter brister och möjligheter för synskadade i regionen.

Därför har vi socialdemokrater tillsammans med Vänsterpartiet lagt ett initiativ i den ansvariga nämnden om att behålla Skånes taltidning. Det finns ännu chans för styret att ändra sig och bifalla vårt initiativ för att rädda Skånes taltidning.

Maria Wharton Stjärnskog (S), andre vice ordförande i Psykiatri-, habilitering- och hjälpmedelsnämnden.
Hans Westerlund (V), ledamot i Psykiatri-, habilitering- och hjälpmedelsnämnden.