Så många konsultmiljoner lägger din kommun på att banta äldreomsorgen

Flera kommuner i Skåne betalar miljonbelopp till konsultbolag för att hitta nya sätt att spara pengar i äldreomsorgen. Personalen drabbas och underskotten fortsätter att öka.

Äldreomsorgen i flera av landets kommuner blöder pengar. För att hitta sätt att spara in på utgifterna har ett flertal kommuner beslutat att ta in konsultbolag.

Enligt en granskning av Kommunalarbetaren består bolagens lösningar ofta av de samma – att minska personalstyrkan, färre vikarier, fler resurspass, kyld mat till de äldre och digitala lösningar som ska ersätta personal.

Samtidigt larmar vårdpersonal om en ohållbar arbetsmiljö, enligt KA. Personal gråter på jobbet, är konstant stressade och många sjukskriver sig. Vissa har sagt upp sig på grund av problemen.

Ett av konsultbolagen som nämns i granskningen är Ensolution. De erbjuder bland annat utredningar och ekonomiska genomgångar av kommunernas verksamheter. Dessutom genomför de mätningar av vårdtyngd, tar fram digitala lösningar för hur resurser ska fördelas och kan ibland gå in som tillfälliga chefer.

147 kommuner i Sverige har sammanlagt betalat 175 miljoner kronor, bland annat för genomgångar av vård och omsorg de senaste dryga fyra åren, till Ensolution. 

På sin hemsida kallar konsultbolaget sig för ”landets ledande kommunrådgivare”. 

Det är dock sällan bolaget har direkt kontakt med vårdpersonal. Deras genomgångar som sedan blir underlag för besparingar är istället baserade på kommunernas siffror.

Det kan till exempel se ut så att bolaget, som de gjorde i Alvesta kommun som KA granskat, hittar “luft” i personalens scheman och anser att det är möjligt att minska personalstyrkan med 20 procent.

Bolaget skymlar inte med orden i sin beskrivning av  Alvesta kommuns framtida hemtjänst: ”75 procent av arbetsstyrkan ska hantera 125 procent av dagens vårdtyngd”.

Inte heller i skånska Bjuv har personal fått vara med och ge sina synpunkter när Ensolution skulle komma till rätta med de skenande underskotten i kommunens äldreomsorg. 

Konsulterna införde i Bjuv planeringsverktyget Kuben, som skulle bestämma hur mycket tid, resurser och personal varje vårdtagare skulle få. Men tiden räckte inte till. Kuben var omöjligt att använda och bara ett par år efter att den infördes togs den bort. 

– Kuben visade inte verkligheten, säger Linda Müller, undersköterska i hemtjänsten och fackligt ordförande i Bjuv samt skyddsombud, till KA.

En stor del av det som Ensolution fakturerat Bjuvs kommun för är kostnader för Kuben, skriver KA. Sedan 2021 har Bjuv betalat nästan 3,5 miljoner kronor för insatser kring äldreomsorgen.

Men underskotten i Bjuvs äldreomsorg fortsätter trots det att öka. 

Det finns ett tydligt glapp mellan rapporternas siffror från kommunerna och vårdpersonalens vardag, enligt Kommunalarbetaren. Det går i kalkylerna att ta bort pass, dra ner bemanning och ersätta med digitala hjälpmedel.

Och siffrorna fortsätter att ligga till grund för besluten. I bland annat Alvesta, Bjuv och Höganäs, enligt KA:s granskning.

Kommunals ordförande Malin Ragnegård tycker att politikerna i kommunerna måste kliva fram och inte gömma sig bakom konsultrapporter. 

– Det går inte att anlita konsulter som ska sitta och berätta hur en undersköterska som har jobbat i 30 år ska utföra sitt arbete.  Det är respektlöst att inte lyssna på alla anställda som har så mycket erfarenhet och kompetens, säger hon till Kommunalarbetaren.

Så mycket har Ensolution tjänat på Skånes kommuner de senaste fem åren:

Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se