Noll utsläppsvinst från flera av Sveriges klimatprojekt utomlands

För att nå nationella klimatmål investerar Sverige miljarder kronor i projekt som ska minska växthusgasutsläppen utomlands. Men huruvida det kommer bidra till att uppfylla framtida klimatmål är oklart.

Det blir inga bidrag till de nationella klimatmålen från projekt om uppladdningsbara lampor i Kamerun eller tillverkning av biobriketter i Sydafrika. Två av regeringens fem klimatprojekt utomlands som avslutats utan att ha genererat utsläppskrediter. Krediter som Energimyndigheten köper för statens räkning.

Dessa är bara några av de projekt som ska bidra till att Sverige når sina nationella klimatmål, eftersom det inte räcker med enbart utsläppsminskningar inom landet, enligt regeringens klimatpolitik.

Nu har Riksrevisionen granskat Sveriges projekt utomlands från 2014 och framåt.

– Vi har inte tittat på varje enskilt projekt i detalj, utan på den samlade bilden av projektens resultat, säger Lena Lakso, projektledare för granskningen på Riksrevionen.

Totalt har Sverige kunnat köpa utsläppskrediter från 10 olika projekt utomlands sedan 2014. Allt från vatten- och vindkraftsanläggningar till vattenreningsutrustning och hushållsspisar. Utöver det har Sverige hävt avtal med 5 projekt som inte levererat några utsläppskrediter för Sverige att köpa.

Det var under det tidigare klimatavtalet Kyotoprotokollet som Sverige började avtala om utsläppskrediter, något som följt med in i Parisavtalet.

Sveriges avtal med utsläppsminskningsprojekt utomlands innebär att Sverige bara betalar för utsläppskrediter som faktiskt blir av. För att projekt ska kunna genomföras behövs någon form av extern finansiering, som banklån exempelvis, i projektlandet. Detta är summor som klimatprojektet betalar av när Sverige i sin tur betalat för utsläppskrediterna.

Lena Lakso menar att de fem projekt som Sverige inte kunnat köpt utsläppskrediter från därför inte inneburit att staten förlorat stora summor pengar.

– I det stora hela påverkar det inte kostnadseffektiviteten. Utsläppskrediter har trots allt visat sig vara ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen, säger hon. 

Men Tidöregeringen har kritiserats från flera håll för sina internationella klimatprojekt. Bland annat av Klimatpolitiska rådet och Naturskyddsföreningen som menar att insatserna försvagar de inhemska åtgärderna och att handeln med utsläppskrediter riskerar att gå till osäkra projekt med tveksamma utsläppsminskningar.

En av Riksrevisionens invändningar är att regeringen inte har satt mål för hur många utsläppskrediter Sverige ska köpa i förhållande till klimatmålen 2030, 2040 och 2045. Därför är det osäkert om Energimyndigheten kommer att kunna köpa tillräckligt många utsläppskrediter för att i tillräckligt hög grad bidra till klimatmålen, enligt Lena Lakso.

Dessutom kritiseras Energimyndighetens uppföljning och redovisning om nedlagda eller försenade projekt av Riksrevisionen. Något som de menar gör att riksdagen inte får en klar bild om insatsernas påverkan går i linje med de klimatpolitiska intentionerna.

Utsläppskrediter

Utsläppskrediter förvärvas från samarbeten med andra länder i enlighet med internationella regelverk. En utsläppskredit är en ekonomisk enhet som representerar reducerade eller undvikna utsläpp motsvarande 1 ton koldioxidekvivalenter (CO₂e).
Källa: Riksrevisionen

Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se