Jobben kan hålla ungdomarna borta från gängkriminalitet

Hur ska Sverige knäcka gängkriminaliteten?

Det har varit den fråga som kanske präglat svensk inrikespolitik mest under de senaste åren.

Och det är inte så konstigt. I Sverige har vi sett en utveckling där minderåriga sugs upp av gängen och till och med används som deras torpeder.

Politikens enda svar har varit repression.

Nyligen har vi sett reportage från fängelser som nu förbereder sig på att börja låsa in 13-åringar från och med 1 juli nästa år. Längre straff och sänkt straffålder är just nu de ledande svaren på gänggåtan.

Repression funkar inte

Men det finns problem med de svaren. Det finns inga belägg för att de skulle fungera.

Kriminalvården är emot förslaget. Åklagare är emot det. Dessutom finns inget stöd i forskningen för att det skulle minska kriminaliteten.

Och i de länder, exempelvis på andra sidan Öresundsbron, där man testat att sänka straffåldern fick man höja den igen efter att snarare gjort problemen värre.

Ändå verkar politiker både från höger och vänster överens om att det här är vägen att gå.

Idén om att använda sig av sociala- eller arbetslivsinsatser lyser med allt för stor frånvaro.

Fram tills nu, kanske.

”Inte smutspengar”

I Sundsvall har man valt att tackla gängkriminaliteten på ett lite annorlunda sätt än att försöka slänga in alla bakom lås och bom.

Där har man börjat med något som kallas SAO-jobb (studiemotiverande arbetslivsorientering).

Högstadieelever i utsatta områden får då chansen att arbeta några timmar i veckan hos företag under ett helt läsår, förutsatt att man sköter skolan.

I ett DN-reportage från Sundsvall kan vi bland annat läsa om 15-åriga Warsame Ahmed. Två timmar i veckan arbetar han på ett av Sundsvalls största verkstadsföretag. Han tjänar 104 kronor i timmen. På en månad blir det ungefär 1000 kronor.

– Det känns bra för mig och många andra att tjäna de pengarna. Det är ärligt förtjänade pengar, inte smutspengar från kriminalitet, säger han till DN.

Erbjud något bättre

En av initiativtagarna till SAO-jobben är Evin Cetin. Hon har en bakgrund inom Socialdemokraterna och är författare, advokat och samhällsdebattör.

Som advokat såg hon hur gängen erbjöd något ungdomarna saknade: gemenskap och tillhörighet.

Och här är kanske den stora knäckfrågan. Det som sällan lyfts när riksdagens politiker debatterar gängen. Eller när regeringen driver igenom sina förslag.

I mångt och och mycket handlar det om att samhället måste kunna erbjuda ungdomarna något annat, något bättre.

Självständighet, en chans att tjäna sina egna pengar och att känna sig behövd av samhället.

Och något som gängen inte kan erbjuda: en framtid värd att tro på.

Kommer och företag i kö

Dessutom får de in fötter på arbetsmarknaden som de kanske inte fått annars. Och då hade gängen stått där, redo.

Ska Sverige lyckas knäcka gängkriminaliteten krävs det att alla samarbetar, att hela samhället tar sitt ansvar.

Allt från skola, idrottsföreningar, polis och arbetsgivare.

Totalt 550 ungdomar i fem kommuner har börjat med sao-jobb. Ytterligare 40 kommuner står nu i kö och dessutom tycker även arbetsgivare att det här är en bra idé.

Och inte minst är facken positiva till det här.

När politiker på riksnivå tävlar om vem som kan straffa hårdast och vem som kan sänka straffåldern mest är det skönt att det finns människor, kommuner och företag som tittar åt ett annat håll.

Rasmus Hansson, ledarskribent
rasmus.hansson@skanesfolkblad.se