”Jag älskar mitt jobb mer och mer för varje år”

På Bjärnum stadsteater börjar det dra ihop sig till premiär av monologpjäsen Kontrabas, när Skånes folkblad kommer och hälsar på. Det är samma föreställning som Fredrik Gunnarsson gjorde för tio år sedan, när han debuterade på sin hemmabyggda teaterscen i ladan på tomten till sommarhuset i Bjärnum.

– Det är något speciellt med att återvända till samma roll tio år senare. Jag läser texten på ett helt annat sätt idag.

Faktum är att han har gjort samma pjäs redan en gång ännu tidigare – på tidigt 00-tal på Malmös stadsteater.

– När jag gjorde pjäsen som 35-åring så fanns det ett helt annat hopp och framåtanda. Nu när jag själv är 60 så är det en mycket mer sorgsen person det handlar om.

I tio års tid, med undantag för pandemiåren, har han satt upp enmansföreställningar med sig själv som skådespelare och regissör. Men rollistan slutar inte där.

Nej, det är Fredrik som bakar bullarna till pauskaffet, skriver om manuset så att det passar i monologform, sätter ljud och ljus, och dessutom den som sköter tekniken under föreställningen samtidigt som han står på scenen.

– Det kan lätt bli smått schizofrent, eftersom att jag måste vara alla rollerna själv.

Inte ens på genrepet släpper han in någon utomstående för en extern synpunkt.

Men det var så han ville ha det, när idén om en egen teater väcktes där under vårkanten för 10 år sedan.

Jag är inte gjord för flera veckors ledighet.

Det hela började som en aktivitet för att hålla igång under sommarsemestern från teatern i Malmö.

– Jag är inte gjord för flera veckors ledighet, det leder till en tristess jag inte kan hantera.

Men visst kan han slås av tanken mitt uppe i en hektisk repetitionsperiod ”varför gör jag det här”. En tanke som är lika bortblåst igen när han väl möter publiken i ett applådtack kväll efter kväll ute i ladan.

Hur har mottagandet av en stadsteater sett ut i Bjärnum undrar man ju.

– När jag nämnde idén fick jag höra ”du får aldrig Bjärnumsborna att gå på teater”, men nu tio år senare så är det hälften av teaterbesökarna som är Bjärnumsbor.

Drivkraften har hela tiden varit att göra teatern tillgänglig. Besökarna som kommer ska inte känna att teater är något konstigt eller att man inte hör hemma, menar Fredrik.

Men det handlar minsann inte om någon sommarteater, det vill han göra väldigt klart.

– Det är just paradoxen mellan det anspråkslösa och pretentiösa. Jag står och pratar med publiken i trädgården när de kommer, sen går vi in och då ska jag göra så jävla bra teater jag bara kan.

Bjärnumsborna har istället blivit så trogna stammisar att det har blivit en näst intill omöjlighet för nytillkommen publik att få tag på biljetter till den exklusiva teatersalongen med plats för 40 personer.

Vad är det som gör dina föreställningar så populära tror du?

– Jag tror att det är bristvaran på fantasin i samhället. Idag kan man titta på allt man kan tänka sig hemma i sin soffa på sin skärm, det är bekvämt. Men att ryckas med i en monolog ute i en lada där skådespelaren stunden innan stod och serverade bullar ute i trädgården, det är exklusivt. Jag tror att folk känner sig sedda.

Jag har börjat uppskatta kollegor.

I slutet av sommaren när han har dragit av ungefär 30 föreställningar, fyra kvällar i veckan, är han redo för Malmös stadsteater igen.

– Jag har börjat uppskatta kollegor på ett helt annat sätt sedan jag började med det här projektet.

Agnes Norup
agnes.norup@skanesfolkblad.se