Hyresrätten tillbakatryckt – Hyresgästföreningen kräver reformer

De dova ljuden från filtmattorna inne på kongresscentret Malmö live liknar på vissa sätt den kamp som Hyresgästföreningen för sedan flera år. Det är en rörelse med tydligt uppdrag att främja hyresrätten som boendeform. Men med svårighet att få genomslag med full kraft. Detta på grund av att ramarna, i form av EU, lagstiftning och regeringens prioriteringar.

Bara några exempel på hyresrättens ändrade förutsättningar de senaste åren:
• Allmännyttans roll som hyresnorm för motsvarande privatägda lägenheter har tagits bort.
• Bruksvärdessystemet, som skapades på 1960-talet för att vara kontrasten till ett system med marknadshyror, har luckrats upp.
• Presumtionshyror för nybyggda lägenheter infördes 2006 för att ge fastighetsägaren rimlig avkastning på sin investering.
• Ägda bostäder har länge haft högre prioritering än hyrda i den ekonomiska politiken, både från S-ledda regeringar och från borgerliga.

Nu vill Hyresgästföreningen ta tillbaka förlorad mark för hyresrätten. En av punkterna i föreningens bostadspolitiska program som helgens förbundsstämma antog handlar om att alla kommuner ska ha ett allmännyttigt bostadsbolag.

– Alla kommuner måste ta sitt bostadsförsörjningsansvar. Allmännyttan är det verktyg man har för att bygga och för att arbeta med bostadssociala frågor. Det är ett verktyg inte minst för att bygga lägenheter med rimliga hyror, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen.

I Skåne har Lomma- och Staffanstorps kommun sålt sina allmännyttiga bostadsbolag. Sjöbo har ett bostadsbolag men det räknas inte som allmännytta.

Önskemålet om fler lägenheter med rimliga hyror ser minst sagt svårt ut att uppnå. Regeringens politik handlar mer om att stötta ägda bostäder. Till exempel vill regeringen göra det lättare att ombilda en hyreslägenhet till ägarlägenhet.

En statlig utredning från i maj i år föreslår också att det ska bli lättare att hyra ut sin ägda privatbostad där hyran ska bestämmas i ett enskilt avtal mellan uthyraren och hyresgästen.

Marie Linder menar att låga hyror i nybyggda hyreslägenheter kräver en aktiv statlig bostadspolitik med det målet. För att finansiera det statliga stöd som behövs för att hålla hyrorna nere föreslår hon att regeringen disponerar om i statens budget, med mindre stöd till ägda bostäder och mer till hyresrätter.

– Vi förslår statliga bygglån med hyrestak, men det behövs också ett statligt investeringsstöd. Det kostar men det finns statliga pengar.

Hon jämfört med till exempel ränteavdraget som alla med bostadslån kan göra, som 2024 innebar 61 miljarder kronor i minskade intäkter för staten. Det kan jämföras med till exempel statens totala kostnad för barnbidrag på 33 miljarder kronor.

Marie Linder tar också upp likvärdigt statligt stöd till renoveringar. I år har regeringen beslutat om en tillfällig höjning av taket för hur stora rot-avdrag bostadsinnehavare får göra för renoveringar i sina hem. Men rot-avdraget gäller enbart dem som äger sina bostäder.

– Ta miljonprogrammet vars bostäder inkluderar såväl hyres-, som bostads- och äganderätter. Men den del som är hyresrätter får inget stöd vid renoveringar.

Utmaningarna stannar inte vid statens budgetprioriteringar för nybyggen och renoveringar. Det har blivit dyrare att hyra sin bostad. Hyrorna har höjts betydligt mer än inflationen. Med utgångspunkt från 1990, före finanskrisen året efter, ser utvecklingen ut såhär:

En del av förklaringen bakom de stigande hyrorna är utslagen av de årliga förhandlingarna mellan fastighetsägare och Hyresgästföreningen, men det är inte hela förklaringen.

Nybyggda lägenheter har högre hyror än gamla. I Skåne har det tillkommit 10 000 hyreslägenheter bara sedan Öresundsbron invigdes för 25 år sedan. De flesta, nästan hälften, i Malmö men även stora tillskott i Trelleborg, Ystad och Ängelholm. Procentuellt även stor utbyggnad i Svedala, Höganäs och Kävlinge.

Samtidigt som det byggts nya hyresrätter som drar upp hyresnivåerna så ombildades en hel del hyresrätter till bostadsrätter under början av nollnoll-talet. Äldre lägenheter med låga hyror försvann från utbudet och ersattes med nybyggda dyrare.

För att möta de högre hyreskostnaderna vill Hyresgästföreningen se en reformering av det statliga bostadsbidraget. Bidraget, tänkt att hjälpa hushåll med begränsad ekonomi att ha råd med hyran, urholkades under andra halvan av 1990-talet av Göran Perssons S-regering.

I det bostadspolitiska program som Hyresgästföreningens förbundsstämma antog i helgen finns krav på att åter räkna upp bostadsbidraget i takt med inflationen och att storleken på bidraget anpassas till dagens hyresnivåer.

– Det har varit en exceptionell tid ekonomiskt den senaste tiden. Men bostadsbidraget är oförändrat. Samtidigt får personer med höga lån dra av sina bolåneräntor. Det är fler med låg inkomst som bor i hyresrätt, men regeringen ger till dem med höga inkomster. Här krävs det en reform, säger Marie Linder.

Bland förbundsstämmans ärenden fanns även flera motioner med kritik mot systemet för hyressättning med den så kallade trepartsöverenskommelsen, som innebär att fastighetsägare ska få igenom hyreshöjningar med hänvisning till BNP, räntor, avfalls- och värmekostnader.

Förbundsstämmans beslut blev att trepartsöverenskommelsen ska omförhandlas så att kvaliteten i fastighetsägarens förvaltning ska räknas in som en faktor i modellen.

Anders Malmström
anders.malmstrom@skanesfolkblad.se