Hjälp, vi i media råkade rädda kvar Liberalerna i riksdagen

Alldeles för mycket medialt fokus i valrörelsen hamnade på opinionsmätningar, menar forskare. Allt grundar sig i en konflikt mellan kapital och medias grunduppdrag, skriver Rasmus Hansson.

I studien Snabbtänkt om riksdagsvalet 2026 riktar 100 forskare skarp kritik mot nyhetsmedia.

Media slutade fokusera på politik och la för mycket krut på regeringsbildning och politiskt spel. Och inte minst gavs opinionsmätningarna alldeles för mycket uppmärksamhet.

I en debattartikel i DN skriver fem av forskarna bland annat följande:

”Opinionsmätningarna beskrev inte bara valrörelsen, de blev själva en del av den och påverkade starkt den fortsatta valrapporteringen, valdebatten och sannolikt valutgången. Det är förstås relevant att rapportera om opinionsläget. Problemet uppstår när spelet tränger undan granskningen av politikens innehåll.”

Väljarna fick en valrörelse där media fokuserade på andra saker än den faktiska politiken, alltså.

Extra spänningsmoment det här valet

En gång vart fjärde år förväntas väljarna lägga sin röst i urnorna och bestämma landets framtid. En av medias absolut främsta uppgifter är att upplysa allmänheten och se till att befolkningen är välinformerad när de väl ska göra sina val.

Ska man vara snäll mot media fanns det ett extra spänningsmoment i opinionsmätningarna just det här valet, givet Liberalernas sviktande siffror. Resultatet kan dock ha blivit att man räddade kvar partiet från att åka ur riksdagen när så mycket strålkastarljus riktades mot dem.

Så. Vad ska vi göra åt opinionsmätningarna då?

Stränga Italien

På sina håll har frågan om att förbjuda opinionsmätningar en viss tid innan ett val lyfts.

I Spanien och Portugal har man infört ett förbud mot opinionsmätningar på valdagen och dagarna inför. I Frankrike hade man tidigare ett förbud kring att publicera opinionsmätningar en vecka innan valdagen, ett förbud som inte gick att upprätthålla då mätningar ändå läckte.

Italienarna är strängare. Två veckor innan val är det förbjudet att presentera opinionsmätningar. Dygnen innan valdag är det förbjudet med affischering, valmöten och intervjuer med kandidater.

Idén att förbjuda opinionsmätningar i Sverige kommer med vissa problem.

Det går inte att göra. Dels skulle det sannolikt utgöra en inskränkning av tryck- och yttrandefriheten och dels kan man inte förbjuda partierna från att göra egna opinionsmätningar och sprida informationen.

Att medier och partier ska förväntas följa en slags hederskodex kring att inte publicera opinionsmätningar dagar eller veckor innan valet känns vanskligt.

Högre krav

Men det finns en mellanväg.

Demokratiforskaren Edvin Skaghammar skriver i DN att de svenska opinionsinstituten måste bli mer öppna med hur de redovisar sina siffror.

Inom två dagar från en mätning måste undersökningsföretagen i Storbritannien publicera fullständiga tabeller kring hur de fått fram sin data. Där måste de redovisa urval, fältperiod, antal svarande, justeringar och svarsfrekvens. I Frankrike måste företagen lämna in en metodredovisning till en oberoende kommission.

I Sverige finns inga krav på någonting. Här kan de drämma ur sig lite vad som helst i en mätning. Skaghammar menar att branschen borde reglera sig själv, innan någon annan gör det åt dem.

Konflikt mellan kapital och grunduppdrag

Hela det mediala debaclet i valrörelsen springer ur en konflikt mellan kapital och grunduppdraget. Och en sak ska man veta om kapitalet. Det sätter sällan de demokratiska institutionerna eller värderingarna i främsta rummet.

Redaktionerna vet vad som genererar gröna siffror i mätverktygen. Att opinionsmätningarna fick så stor uppmärksamhet i valet följer en marknadslogik. Sidvisningarna ska in. Uppmärksamheten ska in. Annonsörer och ägare ska bli glada. Även SVT och SR tvingas förhålla sig till en allt mer kommersialiserad medielogik där man måste konkurrera med de andra aktörerna.

För en sak ska man veta. Det är inte jättebilligt att ta fram opinionsmätningar.

Och sen är det ju en snyggt paketerad produkt. Staplar som rör sig, procentenheter som går plus eller minus jämfört med den tidigare undersökningen. Det går inte direkt att klandra konsumenterna om de gillade rapporteringen om opinionsmätningarna.

Ska inte sondmata publiken

Problemet är dock att mediernas uppgift inte är att endast sondmata publiken med de vill ha. Uppdraget går ju ut på att sortera bland information och upplysa allmänheten om vad som anses vara sant och relevant.

Opinionsmätningar som till stor del bygger på antaganden och som inte har krav på sig att redovisa hur de fick fram statistiken är inte det som borde toppa sajterna dag ut och dag in när landet går till val.

I en perfekt värld ska redaktionernas mätverktyg hamna längre ner i priolistan.

Väljarna förtjänar mer

Bara för att opinionsmätningar är en snyggt paketerad produkt som uppskattas betyder det inte att de måste dominera nyhetsflödet. De bör inte göra det. Här krävs det självrannsakan från medierna.

Mätningarna har en plats i den mediala bevakningen. De är här för att stanna. Men de kan inte uppta allt syre i debatten veckorna inför valet. Och visst är det rimligt om det börjar ställas krav på hur de utförs.

Annars kan Liberalerna räkna med att räddas kvar i riksdagen även nästa val.

Rasmus Hansson, ledarskribent
rasmus.hansson@skanesfolkblad.se