Grågåsen har ändrat kurs – från långflyttare till stannfågel i Skåne

En ny avhandling från SLU visar hur mildare vintrar och förändrat jordbruk har gjort Skåne till året-runt-hem för många gäss. Något som ger ökade konsekvenser för lantbruket.

Förr var Spanien slutstation för de flesta svenska grågässen. I dag nöjer sig många med betydligt kortare resor och vissa flyttar inte alls. En ny avhandling av Camilla Olsson vid Sveriges lantbruksuniversitet visar hur grågåsens flyttmönster har ritats om i grunden under de senaste decennierna. Med hjälp av GPS-sändare har Camilla Olsson och hennes kollegor kunnat följa och studera grågåsen under flera år. 

– Förändringarna i flyttmönstret har skett under en väldigt kort tid, bara 40 till 50 år. Det är en gradvis process, men i dag ser vi att de flesta gäss som märkts i Skåne inte flyttar alls. Det som är överraskande är att gäss som häckar längre norrut i Sverige flyttar längre söderut och i praktiken flyger rakt över sina skånska artfränder, säger Camilla Olsson.

Grågässen har följts i realtid från fem platser i Sverige: Kristianstad, Svedala, Hudiksvall, Örebro och Nyköping. Resultaten visar en tydlig geografisk uppdelning. Gäss märkta i Skåne stannade i regel kvar i samma område året runt och är i praktiken att betrakta som stannfåglar. Endast enstaka individer tog sig över till Danmark under vintern. 

För de som flög från norra Sverige var slutdestinationerna Danmark, Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Belgien. Endast en individ av drygt 160 flög hela vägen till Spanien, den tidigare favoritdestinationen.

Vissa flyttfåglar är genetiskt programmerade att flytta framåt vintern, oavsett klimatet. Men det gäller inte grågåsen. En kombination av kortare och mildare vintrar och fler vintergröna grödor som höstsådd vete och raps på allt större fält i Skåne är gynnsamt för grågåsen. Mildare vintrar ger också tillgång till öppet vatten även vintertid.

– Grågåsens flyttmönster drivs främst av social inlärning. De lär sig av sina föräldrar och flyttar som en familjegrupp i början. Stannar föräldrarna så stannar också ungarna, säger Camilla Olsson.

Gässen i norra Sverige har dock fortfarande siktet inställt på varmare breddgrader.

– Det beror på de kyligare vintrarna norr om Skåne. Men om det mildare klimatet rör sig längre norrut kan vi förvänta oss att gässens vinterområden utökas till platser som Blekinge, Halland och centrala Sverige. Då riskerar en större del av det svenska jordbruket att drabbas av gässens skadeverkningar under vintern, säger Camilla Olsson.

Avhandlingen visar också hur grågässen använder jordbruksmarken olika beroende på säsong: vall och betesmark på våren, stubbåkrar på hösten och mer varierade grödor under vintern. Kunskapen är viktig i ett läge där flera gåsarter ökar kraftigt i antal och orsakar omfattande skador på grödor. Den nya kunskapen om gässens rörelsemönster är viktig i förvaltningen av populationen.

Hur kan man använda sig av det ni upptäckt i studien?

– Något vi har kunnat se är att gässen sällan rör sig mer än fyra kilometer från sin nattplats. Vi såg också att de undviker fält nära bebyggelse, skogskanter eller vägar, ofta med en effekt på upp till 200 meter. De söker sig till öppna ytor där de känner sig trygga från både människor och rovdjur. Det här är kunskap man kan använda, till exempel genom att överväga hög vegetation eller blomsterkanter och mindre skiften som avskräckande verktyg i särskilt utsatta områden, säger Camilla Olsson.

Har du fått en favoritgås när du följt dem så här nära?

–Nja, man får snarare favoritsändare, de som sköter sig rent tekniskt och levererar mycket data. Som boende här i Skåne är det väldigt spännande att kunna följa en gås på datorn och sedan se exakt samma individ ute på ett fält på väg till jobbet. Genom sändarna kommer man väldigt nära sin forskning – vi har kunnat följa upp individer och när de hittat en partner eller när de fått ungar, säger Camilla Olsson.

Olof Broddesson
olof.broddesson@skanesfolkblad.se