Sedan hon började drömma om att bli läkare har den globala hälsan varit en viktig fråga för forskarstudenten och ST-läkaren Sara Ebadi från Staffanstorp. Likaså kvinnohälsan.

– Jag har tidigare varit i Sierra Leone och volontärarbetat med utsatta barn och kvinnor som har svårt att ta sig till sjukvårdsenheter. Det ligger mig nära hjärtat att ta hand om kvinnor och barn i behov, säger hon.

Hon har tillsammans med sin handledare Mehreen Zaigham, forskare om obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet och specialistläkare i obstetrik på Skånes universitetssjukhus, analyserat över 12 miljoner födslar i 25 olika europeiska länder mellan åren 2000 till 2025.

Av deras analyserade födslar skedde 32 procent på privata sjukhus. I Sydeuropa var frekvensen av kejsarsnitt över femtio procent och tre fjärdedelar av dem utförs inom den privata sjukvården.

– Det som förvånade oss var skillnaden mellan offentliga och privata sjukhus, och i gruppen med förstföderskor i lågriskgrupper. Där kunde vi se den största ökningen av antalet kejsarsnitt inom privatiserad sjukvård, säger Sara Ebadi.

Kejsarsnitt när det inte är medicinskt motiverat kan ge både långsiktiga och kortsiktiga komplikationer, berättar hon.

Det kan skada omkringliggande organ, blödningar kan uppstå samt infektioner. Även återhämtningstiden blir förlängd. Det kan också påverka andningssystemet men även immunsystemet hos barnet, och kvinnor kan få tarmvred och ökade risker vid framtida graviditeter.

Inom den privata sektorn i de europeiska länderna kunde forskarna se en förekomst av uppemot 70 procent kejsarsnitt.

– När det är så högt får det oss att fundera på motivet bakom. Vi misstänker att det inte är medicinskt underbyggt när antalet är så högt. 

Sara Ebadi har svårt att förstå sig på sjukvårdspersonal som formar sig efter patienten och ger efter för något som inte alltid är helt säkert.

– Kanske är de mer intresserade av att tjäna pengar. Men man ska inte kunna köpa sig till ett kejsarsnitt, det kan få allvarliga konsekvenser. Riskerna överväger nyttan när kejsarsnitt inte behövs, säger hon.

I Sverige är det betydligt mer reglerat kring födsel med kejsarsnitt. Så fort en kvinna blir gravid besöker man barnmorskan och försöker att fånga upp huruvida det finns förlossningsrädslor hos kvinnan, berättar Sara Ebadi. 

Är så fallet kan man bli remitterad till Auroramottagningen som består av gynekologer, barnmorskor och mödravårdspsykologer som stöttar patienten.

Under åren 2000 till 2025 har kejsarsnitt årligen ökat gradvis i Sverige och ligger nu kring 20%. Det är acceptabelt jämfört med andra delar av Europa. Men det är viktigt att undersöka orsakerna bakom det för att bromsa ökningen där den är onödig, enligt Sara Ebadi. I resten av norden är siffrorna likartade. 

– Vi kan se att de privata klinikerna ökar inom primärvården i Sverige, framförallt på grund av de långa vårdköerna. Men jag har svårt att se att ett liknande mönster som i Sydeuropa dyker upp här.

Sara Ebadi har själv en förlossningsrädsla och berättar att hon som student innan hon gick en kurs i gynekologi, föreställde sig ett framtida kejsarsnitt. Men efter kursen insåg hon snabbt vilka risker kejsarsnitt innebär och hur stort ingreppet faktiskt är.

Hon har planer på att lära sig hur man utför kejsarsnitt för att senare kunna arbeta som kirurg i låginkomstländer. I dag arbetar hon som ST-läkare i kirurgi på Ystads lasarett.

– Jag har stor förståelse för rädslorna. Även om det är naturligt att föda barn är det väldigt läskigt, man trycker ju ut ett barn från sin kropp. Men det är värdefullt att ta del av den kunskap som finns, det kan göra stor skillnad för patienterna.

Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se