Elsa hånades med apljud och n-ordet – “Cheferna legitimerar beteendet”
”Hon kunde säga saker som “Varför får man inte säga n-ordet längre” och “svarta män slår kvinnor,” berättar Elsa för Skånes Folkblad. Bilden är en arkivbild. Foto: TT
Hon blev utsatt för rasistiska trakasserier och oskyldigt anmäld för misshandel. Trots bevis i form av ljudinspelning ansåg Trelleborgs kommun att det inte fanns belägg för att Elsa kränkts. Nu ska de betala skadestånd. Samtidigt fortsätter andra kollegor att utsättas.
– De har satt det i system, säger Elsa.
Redan första arbetsdagen på funktionsstöd i Trelleborgs kommun kände Elsa sig socialt exkluderad. Kollegorna uttryckte en omedelbar tvivel kring hennes anställning och frågade flera gånger hur hon fått jobbet.
– Jag tyckte att det var märkligt, men tänkte att det kanske var så det funkade där, säger Elsa.
Pö om pö förvärrades beteendet gentemot henne, speciellt från en kollega som plötsligt en dag påstod att folk från det land Elsa har ursprung från, brukar stjäla saker.
– Det var en konstig kommentar. Men jag tänkte inte reagera på det, det var hennes åsikt, säger hon.
Någon dag senare, samtidigt som Elsa befann sig i en brukares rum, stormar samma kollega in. Hon påstod att hon trodde något hänt.
– Med tanke på hennes tidigare uttalanden kunde jag inte låta bli att tolka hennes beteende som misstänksamhet.
Elsa berättar att hon bar på en konstant känsla av att känna sig övervakad och ifrågasatt på grund av sin etnicitet och hudfärg. Upprepade gånger kallade kollegan henne för n-ordet och var oförstående när Elsa ifrågasatte hennes ordval.
– Hon kunde säga saker som “Varför får man inte säga n-ordet längre” och “svarta män slår kvinnor”, berättar Elsa.
– Hon fortsatte trots att jag bad henne sluta.
Förolämpningarna från kollegan kunde komma i alla typer av situationer. Under ett namnsdagsfirande för en brukare serverades kladdkaka. Kollegan påstår då att det kallas för n-kaka.
Vid ett annat tillfälle pratar Elsa med en annan kollega om sin matlagningskultur. Kollegan som tidigare kränkt Elsa, och inte deltar i samtalet, börjar då härma apljud och gå som en gorilla.
Elsa berättar att kollegan flera gånger visade upp ett starkt hat mot invandrare. Andra medarbetare var också utsatta. Men på arbetsplatsen var det rasistiska beteendet normaliserat, säger hon.
Öppet kunde kollegan skryta med att “jag brukar kalla han för jävla utlänning”, om en annan kollega.
– Hon sa ordagrant “Jag hatar de jävlarna”. Sen flikade hon även in att hon kört genom Rosengård i Malmö en gång, stannat bilen, öppnat dörren och spottat på marken, berättar Elsa, vars spontana reaktion var att börja skratta.
– Jag blev så chockad.
När Elsa till slut tar mod till sig och anmäler kollegan sätts en intern utredning igång. Då har förolämpningarna pågått i nästan ett år.
Men trots Elsas ljudinspelning, som fångar kollegans rasistiska förolämpningar, menar kommunen att det står “ord mot ord”. Och att det inte finns belägg för att kränkningarna ägt rum.
– De ville inte ta emot inspelningen. Cheferna legitimerar denna typ av beteende, de har satt det i system och det är inte en engångsföreteelse, säger Elsa.
Till slut sjukskrev hon sig på grund av sin psykiska ohälsa och svåra sömnproblem.
Efter sjukskrivningen får Elsa reda på att det gjorts en anonym anmälan mot henne för misshandel, något som inte ägt rum, menar hon.
Enligt Elsa ska den anonyma anmälan ha gjorts samma kväll som kollegan fick reda på att hon blivit anmäld för rasistiska kränkningar av Elsa.
– Det handlar om att de vill förstöra ens rykte på jobbet. Anmäler man någon som kränker en, blir man själv ofta anmäld tillbaka. Det har hänt andra kollegor.
När den interna utredningen inte resulterar i någon förändring skickar Elsa en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO).
DO bedömer att kommunen brustit i sin skyldighet att vidta åtgärder mot rasistiska förolämpningar och trakasserier på arbetsplatsen. De begär ut en diskrimineringsersättning om 50 000 kronor till Elsa, något Trelleborgs Allehanda var först med att rapporterat om.
Fredrik Winell, avdelningschef på funktionsstöd i Trelleborgs kommun, välkomnar beslutet från DO och menar att kommunen nu ska se över sina rutiner för att se om arbetsgivaren har brustit.
– Det är ett fullständigt avskyvärt beteende och totalt oacceptabelt hos oss, säger han.
Elsa vill betona att även om det har betalats ut en diskrimineringsersättning till henne, har det varit ekonomiskt svårt sista tiden eftersom hon förlorat sitt jobb efter att hon anmält kollegan.
Men hon är samtidigt besviken över att man kastar pengar på problemet.
– Det enda sättet de löser saker på är att betala ut pengar. Det presenteras inga verkliga lösningar. Istället väljer de att göra sig av med de som blir utsatta, eller till och med bestraffa dem för att de har haft modet att säga ifrån.
Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
