Debatt: Bojkotten visar att konsumenterna vill se en förändring
Mylla
Den pågående bojkotten av de stora dagligvarukedjorna är ett tydligt uttryck för den frustration många känner över stigande matpriser. Men för att uppnå en långsiktig förändring måste vi lyfta blicken från kortsiktiga prisfrågor och istället adressera den verkliga utmaningen: en brist på transparens i hur matkronan fördelas och vilka villkor som styr den svenska livsmedelsmarknden, skriver Jens Thulin, vd för Mylla som säljer närproducerat livsmedel.
Den 7 mars uttalade sig Icas vd Eric Lundberg i SVT:s Morgonstudion och förklarade att Ica ”jobbar dygnet runt med att förhandla med leverantörerna” och att de ”ser över möjligheten att flytta produktion till andra länder”. Något jag anser mycket olyckligt i dessa tider.
Det visar dock att dagligvaruhandeln arbetar aktivt för att hantera kostnadstrycket, men väcker också frågor: På vems bekostnad? Hur säkerställer vi att svenska livsmedelsproducenter har en stabil och långsiktigt hållbar marknad att verka på? Om priset hela tiden ska pressas ner, kan jag och mina bondekollegor lika gärna lägga ner våra verksamheter redan nu.
I en tid där försörjningsförmåga och livsmedelssäkerhet diskuteras allt mer, behöver vi ökad insyn i hur matpriserna formas – och ett tydligare fokus på hur vi stärker den svenska livsmedelsproduktionen.
Transparens behövs –både för konsumenter och producenter
Svenska bönder och livsmedelsföretag arbetar under några av världens högsta krav på djurvälfärd, livsmedelssäkerhet och hållbarhet. Vi betalar högre löner och följer striktare regler, men har samtidigt begränsad insyn i vad som läggs på priset efter att råvaran lämnat gården.
Situationen är liknande för konsumenterna. Matpriserna har ökat, men det är svårt att förstå hur och varför. Många undrar om deras pengar går till högre produktionskostnader, ökade handelsmarginaler eller något annat – men det saknas tydlig information, vilket leder till pajkastning.
Idag kontrollerar tre dagligvarukedjor – ICA, Coop och Axfood – cirka 90 % av marknaden. Det innebär att de har en avgörande roll i hur prisbildningen ser ut och vilka villkor som ges till oss producenter. För att skapa en mer hållbar livsmedelssektor, där både producenter och konsumenter känner sig trygga, behöver vi mer öppenhet och insyn i hur priser och marginaler fördelas.
Mångfald och livsmedelsförsörjning – en strategisk framtidsfråga
I Dagens Industri den 17 mars lyfter landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) vikten av att stärka svensk livsmedelsproduktion som en del av vår nationella försvarsförmåga. Det är en avgörande framtidsfråga.
I tider av kris och geopolitisk osäkerhet behöver vi fler producenter och fler distributionskanaler. En bred och diversifierad livsmedelsproduktion gör oss mindre sårbara för störningar, oavsett om det gäller klimatpåverkan, globala handelsförändringar eller säkerhetspolitiska hot.
När Ryssland invaderade Ukraina 2022 blev det tydligt hur skört vårt europeiskalivsmedelssystem är. Storskalig produktion och långa leveranskedjor kan vara effektiva i normala tider, men innebär en risk i kristider. Genom att stärka en mångfald av bönder, livsmedelsföretag och lokala distributionslösningar kan vi öka vår motståndskraft och trygga livsmedelsförsörjningen
Tre åtgärder för en mer hållbar livsmedelsmarknad
Den pågående bojkotten visar att konsumenterna vill se en förändring. För att skapa en mer långsiktigt hållbar marknad behöver vi vidta konkreta åtgärder.
1. Ökad transparens i livsmedelskedjan
Det behövs en tydligare redovisning av hur matkronan fördelas. Hur stor del av prisökningarna beror på ökade produktionskostnader? Hur mycket påverkas av logistik och handel? För att skapa förtroende mellan konsumenter, producenter och handeln behöver vi bättre insyn för att få bort misstankar, rykten och rena felaktigheter. Det skapar också förutsättningar för att prissättningen blir rättvis i förhållande till exempelvis kvalitet, smak och näringstäthet.
2. Stärkta villkor för små och medelstora producenter
Mindre livsmedelsföretag och småskaliga producenter spelar en viktig roll i vår livsmedelsberedskap. Vi behöver skapa bättre förutsättningar för att dessa aktörer ska kunna konkurrera och växa. Det kan handla om att utveckla fler alternativa försäljningskanaler, skapa bättre tillgång till marknaden och säkerställa en rättvisare fördelning av risk och marginaler.
3. En strategi för en resilient livsmedelsproduktion
För att minska Sveriges importberoende och stärka den inhemska matproduktionen behöver vi en strategi som främjar innovativa distributionslösningar, ökad lokal produktion och incitament för direkthandel mellan bönder och konsumenter.
Långsiktiga lösningar istället för kortsiktiga protester
Jag driver ett småskaligt lantbruk med min familj och är grundare av en av Sveriges få alternativa marknadsplatser, Mylla.se, där över hundra svenska bönder och livsmedelsföretag säljer direkt till konsumenter. Genom att skippa överflödiga mellanhänder skapar vi en mer rättvis fördelning av matkronan och en närmare relation mellan producenter och konsumenter. Men det räcker inte med enstaka initiativ. Vi behöver strukturella förändringar som skapar en mer hållbar och transparent livsmedelsmarknad.
Det är dags att vi lyfter debatten från en diskussion om matpriser och syndabockar till en diskussion om hur vi bygger en långsiktigt hållbar matmarknad där konsumenter, producenter och handeln samverkar för att stärka svensk livsmedelsförsörjning.
Jens Thulin, vd för marknadsplatsen Mylla
