De cyklar mot ofrivillig ensamhet
Cykelkortege genom Malmö mot den ofrivilliga ensamheten. Foto: Jesper Klemedsson Sotomayor
Från Uppsala till Malmö – en cykelfärd för att uppmärksamma ofrivillig ensamhet bland äldre avslutades på Stortorget i Malmö. Organisationen Cykling utan Ålder firade med kortege, musik och fika.
Från Uppsala till Malmö – en cykelfärd för att uppmärksamma ofrivillig ensamhet bland äldre avslutades på Stortorget i Malmö. Organisationen Cykling utan Ålder firade med kortege, musik och fika.
Midsommarhelgens sol och värme har gett vika för ett lågtryck över Skåne. Regnet hänger i luften över Stortorget i Malmö när människor skyndar tillbaka till jobbet efter lunchen. En bit bort syns en grupp röda lådcyklar och ballonger i blått och gult. Volontärer i röda tröjor – rätt till vind i håret står skrivit över bröstet.
– Detta är en reaktion på den ofrivilliga ensamheten hos äldre som breder ut sig likt en galenskap i vårt land, säger Kate Ohlsson, styrelseledamot i Cykling utan Ålder.
Hon har cyklat som volontär i nio år och är på Stortorget för att ta emot deltagarna som färdats genom Sverige – från Uppsala till Malmö.
– Vi kan bryta ensamheten med något så enkelt som en cykeltur. Det ger glädje, gemenskap och frihetskänsla, säger hon.
Cyklingen startade 8 juni och har gjort 13 stopp på vägen ner till Malmö. Äldre samlas från olika delar av staden – Lindeborg, Limhamn, Segevång – i lådcyklar för att delta i finalkortegen.
Organisationen Cykling utan Ålder grundades i Köpenhamn 2012 och finns sedan tio år tillbaka i Malmö och har nu spridit sig till stora delar av landet. Verksamheten bygger på ideella insatser där volontärer med eldrivna lådcyklar ser till att äldre får komma ut i friska luften.
I en av cyklarna sitter 93-årige Åke Wollin från Segevång.
– Jag körde bil till jag var 75. Efter stroken har det varit svårt att ta sig ut. Nu är det fint att se staden igen, säger han.
Kortegen lämnar torget med siktet inställt på ett äldreboende på Danska vägen, där kaffe, kakor och musik väntar.
– Vi ska egentligen inte behövas. Men äldreboenden är hårt pressade av resursbrist. Personalen hinner inte med – vi volontärer är helt avgörande, säger Kate Ohlsson innan hon hoppar upp i en av cyklarna och försvinner i riktning mot gågatan.
Jesper Klemedsson Sotomayor
Jesper.k.sotomayor@skanesfolkblad.se
