Att antalet fattiga fördubblats på fyra år är en skam för Sverige

De människor som blev åsidosatta av Tidöregeringen i fyra års tid måste nu få andrum, skriver Rasmus Hansson.

Fattigdomen har fördubblats på fyra år. Det visar en ny rapport som Sveriges Stadsmissioner släppt.

730 000 människor lever i social och materiell fattigdom. En halv miljon har skulder hos Kronofogden eller genomgår skuldsanering.

I Skåne är ojämlikheten värst. Vart tionde barn lever i hem med skulder eller skuldsanering. Värst är det i Perstorp, där vart femte barn lever i ekonomisk utsatthet. Skillnaderna mellan kommunerna här är större än någon annanstans i landet, skriver Johan Lundell, direktor för Skåne Stadsmission, i Sydsvenskan.

Tittar man under den senaste tioårsperioden minskade fattigdomen i Sverige från 2015 till 2021. Sedan kostnadskrisen slog till efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 har den ökat för varje år som gått.

Fler stjäl barnmat

I fyra års tid har många svenskar fått se pengar skickas upp på samhällsstegen istället för att stötta de i störst behov. Tidöregeringen valde att urholka socialförsäkringssystemen samtidigt som man gullade med höginkomsttagare.

Att räkna upp barnbidraget eller låta det extra bostadsbidraget som tillkom under pandemin ligga kvar var inget man prioriterade. Det var viktigare med skattesänkningar för de allra rikaste.

Rapporterna om att föräldrar lägger sig hungriga om kvällarna eller att barn äter extra mycket i skolan på måndagar har viftats bort. Och i somras såg vi en ny alarmerande typ av stölder. Allt fler stjäl barnmat från matbutiker.

Skapar desperata människor

Det är såklart illa nog att så många människor i Sverige lever i ekonomisk och social utsatthet.

Men problemen blir faktiskt större och mer svårhanterliga ju längre man låter det gå. Att allt fler människor befinner sig ekonomisk och social utsatthet drabbar fler än de som lever i det.

Enligt en studie från Finanspolitiska rådet urholkas förtroendet för demokratin när den ekonomiska ojämlikheten ökar. Tilliten till samhällets institutioner minskar och parallellsamhällen växer fram. Det här skapar desperata människor som har närmre till att, exempelvis, stjäla barnmat.

När politiken varit besatt av att bekämpa kriminalitet har man pratat förvånansvärt lite om att stävja fattigdomen. Svaren har endast handlat om repression.

Måste få andrum

Ännu återstår att se vilka svar en ny regering kan erbjuda för lösningar.

Först och främst måste man se till att de ekonomiska hjulen snurrar igen. Att skapa en aktiv arbetsmarknadspolitik som gör att färre går utan jobb. Sedan måste man göra de sociala skyddsnäten mer finmaskiga igen. Alldeles för många faller igenom. Börja med att höja riksnormen för försörjningsstöd och stärk a-kassan.

Problemet är att man ska få med ett fjärde parti på de planerna. Centerpartiet hade varit ganska nöjda med status quo i den ekonomiska politiken och gärna dundrat vidare på liknande spår som Tidöregeringen gjort.

Det är bara att hoppas att de inte får tillräckligt mycket att säga till om och att de andra partierna står upp för de som blivit åsidosatta och fått ta de största smällarna senaste åren. De måste få andrum. Pressen på dem måste lättas.

Ekonomisk rättvisa handlar i grund och botten om demokrati. Att jämna ut klasskillnader är själva grundförutsättningen för att vi ska ses som jämlikar och för att stärka förtroendet till de samhälleliga institutionerna.

Enligt Stadsmissionens rapport låg 2025 svenskarnas sammanlagda skulder till Kronofogden på 154 miljarder kronor – en ökning med 86 procent sedan 2019.

Det minsta vi ska kräva av en ny regering är en aktiv jämlikhetspolitik som gör upp med den orättvisa som satt klorna i Sverige.

Rasmus Hansson, ledarskribent
rasmus.hansson@skanesfolkblad.se