Iman och Hiba arbetar på Försäkringskassan i Malmö och har båda palestinska rötter. Hiba har familj i Gaza. De berättar att de upplevt en påtaglig tystnadskultur.

– Uppåt i hierarkin är det locket på. Nere på golvet är klimatet lite öppnare – där kan vi prata med kollegor och stötta varandra, säger Iman.

– Det är som att kriget, de döda och förstörelsen inte existerar, tillägger Hiba.

Intern mejlkorrespondens från Försäkringskassan i Malmö, som Skånes Folkblad tagit del av, visar en tydlig kontrast mellan hur myndigheten hanterade Rysslands invasion av Ukraina 2022 och hur den hanterar kriget i Gaza.

När Ukraina invaderades erbjöds medarbetare stödsamtal, och myndigheten tog öppet ställning.

– Gaza benämns endast som en konflikt i regionen. De kallar det inte ens ett krig. Både chefer och facket tog tydlig ställning för Ukrainas folk. Det blir så tydligt och känns märkligt att det är så stora skillnader när det kommer till Gaza, säger Hiba.

I oktober 2024, när bombningarna i Gaza och Libanon intensifierades, uteblev motsvarande omsorg. Ett förslag om en gemensam tyst minut för offren i Gaza stoppades av HR. I stället rekommenderades anställda att söka individuella stödsamtal.

Flera vittnesmål ger en bilden av ett utbrett problem. Många är osäkra på vad som kan sägas och om det kan få negativa konsekvenser. Samtidigt är flera medarbetare direkt påverkade av kriget – de har förlorat släktingar och fått sina hem förstörda – men känner sig inte hörda.

– Vår personliga sorg politiseras. Men det paradoxala är att konflikten samtidigt individualiseras. Det blir en stor krock. Jag tror det är ett sätt för cheferna att komma undan, att slippa ta i det jobbiga, säger Hiba.
– Det är inte stödsamtal vi är ute efter. Vi vill bli sedda som människor. Det vi vill komma åt är att sorgen och lidandet har en tydlig orsak. Folkmordet i Gaza, avslutar Iman.

Skånes Folkblad har sökt Försäkringskassan men inte fått svar på våra frågor.

För att ta reda på hur utbredd problemet med tystnad på arbetsplatser har ett nytt initiativ startats – Sada Palestina – som, med bas i Malmö, samlar anonyma vittnesmål om hur arbetstagare tystas och diskrimineras i samband med kriget i Gaza.

Genom berättelser från hela landet dokumenteras upplevelser av tystnad, exkludering och uteblivet stöd.

– Vittnesmålen som kommit in bekräftar det vi tidigare tagit del av. Arbetsgivare påstår sig vara neutrala, men det vi ser är det palestinska undantaget när det gäller yttrandefriheten, säger Minja Mårtensson, en av initiativtagarna.

Hala, en annan initiativtagare, instämmer:
– Många med palestinsk bakgrund upplever att deras sorg inte tas på samma allvar. Så ska det inte vara på en arbetsplats. Alla ska känna sig trygga när de går till jobbet. Där har även facken ett ansvar.

Initiativet uppmanar anställda att skicka in anonyma vittnesmål. Berättelserna rör allt från uteblivet stöd till anställda med anhöriga som dödats eller skadats i Gaza, till rädslan för att uttrycka sig – av oro för att bli utfryst eller förlora jobbet.

En databas har skapats för att systematiskt samla in och kategorisera vittnesmålen. Syftet är att ge en samlad bild av diskrimineringen, synliggöra mönster och pressa både arbetsgivare och fackförbund att agera.

– För den enskilde blir det också ett forum där man kan dela sina erfarenheter och tillsammans med andra driva på för förändring, säger Hala.

Hala, Iman och Hiba heter egentligen något annat.

Jesper Klemedsson Sotomayor
Jesper.k.sotomayor@skanesfolkblad.se