Var tredje högstadieelev äter inte frukost – Östra Göinge går mot strömmen

I hushåll med lägre inkomster är det nästan varannan högstadieelev som inte äter frukost regelbundet. Östra Göinge är en av fem skånska kommuner som serverar frukost till elever på högstadiet. – Det är med anledning av att höja skolans resultat, säger Louise Wendel, skolchef i Östra Göinge.

På högstadieskolor där frukostservering till eleverna ingår har man kunnat se ett resultat av att eleverna orkar mer och har lättare för att koncentrera sig.

Trots det skiljer sig tillgången av skolfrukost stort från kommun till kommun. I sex av tio kommuner i landet serveras ingen skolfrukost alls på högstadiet. Det visar en kartläggning av Arla och Elevernas riksförbund.

På ett skånskt plan är det bara fem av 33 kommuner som erbjuder frukostservering till sina högstadieelever. Östra Göinge är en av dem. Louise Wendel är utbildningschef i kommunen och menar att det är en medveten satsning för att vända skoleelvernas resultat.

– Det är en satsning som har sin grund i den skolberedning som genomfördes av politiken läsåret 21/22 med anledning av att höja skolans resultat i Östra Göinge kommun. Arbetet har sedan utvecklats inom ramen för Skolresan 2030. En del av satsningen är att erbjuda förmiddagsmål till eleverna. Elever i årskurs F-6 erbjuds frukt och elever i årskurs 7-9 erbjuds smörgås, säger hon.

Varför är det viktigt för er att det finns frukost (förmiddagsmål) på högstadiet?

– I de intervjuer som genomfördes med personal framkom att många elever kom hungriga till skolan och att koncentrationen ofta försämrades fram till lunchen. För att ge eleverna bättre förutsättningar att fokusera på undervisningen och tillgodogöra sig lärandet valde kommunen att införa förmiddagsmål. Vi ser det som en viktig del i arbetet med att skapa goda förutsättningar för lärande, välmående och närvaro.

Vad har ni kunnat se för resultat?

– Vi ser positivt på satsningen och personalen beskriver att förmiddagsmålet bidrar till att eleverna har bättre förutsättningar att hålla fokus under förmiddagen. Satsningen har också blivit ett naturligt inslag i skoldagen och uppskattas av eleverna. Även om det är svårt att isolera effekterna av en enskild insats är förmiddagsmålet en del av det samlade arbete som genomförs för att stärka elevernas förutsättningar att lyckas i skolan.

Har det varit svårt att genomföra?

– Satsningen har krävt planering och samverkan mellan skolor och måltidsverksamhet, men det har kunnat genomföras på ett bra sätt. Idag är det en del av verksamheten och fungerar väl i det dagliga arbetet.

Agnes Norup
agnes.norup@skanesfolkblad.se

Fakta: Frukostbarometern kartläggning av skolelevers frukostvanor 

• En av tre äter inte frukost varje skoldag.
• 22 procent av flickorna känner sig stressade på morgonen, jämfört med 10 procent av pojkarna.
• 48 procent av eleverna i hushåll med lägre inkomst äter inte frukost varje skoldag, jämfört med 27 procent i hushåll med högre inkomst.
• När eleverna inte har ätit frukost uppger 38 procent att de blir hungriga före lunch, 35 procent att de blir tröttare och 27 procent att det blir svårare att koncentrera sig.
• 7 av 10 kommuner i Sverige räknar med oförändrad tillgång de kommande två åren, eller vet inte hur den kommer att utvecklas.