Ny rapport utmanar fördomar: ”Jaha, nu står vi här i Hässlehåla”

”Vi har påbörjat ett platsvarumärkesprojekt för Hässleholms kommun som vi drog igång i våras. Och för att veta var vi står och vad det finns för bild av kommunen, så kände vi att då behöver man ju en utgångspunkt. Så vi vet hur vi ska jobba vidare.” säger Sarah Berg. Foto: Sarah Berg

En död stad där inget händer och en tråkig grå håla med trist arkitektur. Men också vacker natur, gemenskap och trygghet. Hässleholms kommun kämpar med en identitetskris om hur platsen uppfattas. Nu vill kommunen skapa en digital verktygslåda för att ändra på detta.

En död stad där inget händer och en tråkig grå håla med trist arkitektur. Men också vacker natur, gemenskap och trygghet. Hässleholms kommun kämpar med en identitetskris om hur platsen uppfattas. Nu vill kommunen skapa en digital verktygslåda för att ändra på detta.

Hässleholm beskrivs ofta som en central knutpunkt i Skåne och södra Sverige där många byter tåg. På centralstationen finns spår i fem riktningar och är ett logistik och transportnav i södra Sverige. Men staden har också pekats ut som en av landets fulaste städer i externa omröstningar. 

När Hässleholmarna själva pratar om sin stad finns en raljant jargong och negativa fördomar, enligt den analys som kommunen gjort. Där beskrivs staden som en genomfartsort som man bara passerar.

– Man har ju suttit på tåget själv emellanåt och hört, jaha, nu står vi här i Hässlehåla. Eller det här att det händer ingenting i stan, säger Sarah Berg, kommunikatör och projektledare för Hässleholms kommuns platsvarumärkesprojekt.

Men det finns också utländska turister som har en helt annan upplevelse, menar Sarah Berg.

– Ja, smaken är ju som baken. Vissa kommer hit utifrån och tycker att vi har världens mysigaste lilla torg i Hässleholm. Och om man kikar på tyskar och holländare, så tycker de att Sverige börjar i Hässleholm.

Närbild på en kvinna med långt vågigt hår, glasögon och ett svagt leende mot en ljus vägg.
”Vi vill att den digitala verktygslådan ska ses som en resurs och inte som en manual. Alla är fria att berätta vad de vill, men behöver man inspiration ska man kunna plocka det som är relevant och använda det i sitt eget sammanhang.” säger Sarah Berg.

För att få fram bilden av Hässleholm har kommunen bland annat jobbat med intervjuer med flera fokusgrupper och enkäter inom kommunen, näringslivet, föreningar och kulturlivet. Rapporten är framtagen av kommunikationsbyrån Länge Leve som är anlitade som konsulter i projektet. I intervjuerna var det många av invånarna som nämnde ”Hässleholmsandan”.

– Jag tolkar Hässleholmsandan som att man bland annat firar varandras framgångar, tar tag i saker tillsammans, samarbetar och bygger nätverk, säger Sarah Berg.

Några positiva saker som lyfts fram i analysen är närheten till naturen, en stark idrottskommun och Hässleholms inofficiella ställning som “electronica-huvudstad”. Artister som Familjen, Andreas Tilliander, Sophie Rimheden och Folie bidrar till detta smeknamn.

Syftet med rapporten är att skapa en digital verktygslåda som invånare, företag och andra kan använda sig av för att kunna sprida vidare en mer positiv bild av Hässleholm. 

Som en del i detta arbete arrangeras den 23 september ett öppet arbetsmöte i Hässleholm Kulturhus. Där ska inbjudna kommuninvånare, föreningar och företag samlas för diskutera vilka gemensamma nämnare och berättelser som är viktiga att föra fram.

Molly Berggren
molly.berggren@skanesfolkblad.se