Nu får Tobias äntligen ge blod – Skåne först med jämlik blodgivning

På grund av sin läggning nekades Tobias Ström för 11 år sedan att ge blod. Under onsdagen godkändes han som blodgivare i Region Skåne efter flera år av kamp.

På blodcentralen vid Triangeln i Malmö tåras ögonen både hos personalen som tar emot Tobias Ström, men även hos honom själv. För första gången ska han skrivas in som blodgivare. Det är en historisk händelse. Sedan 1 december tillåter Region Skåne, som första region i landet, män som har sex med andra män att ge blod.

– Det är en lättnad att känna att vi äntligen kommit hit, att vi i dag kan ha en jämlik blodgivning i Sverige. Det känns väldigt starkt, säger Tobias Ström medan han skriver in sina uppgifter i den uppdaterade hälsodeklarationen. Där frågan om man är en man som haft sex med en annan man inte längre finns med.

– Det handlar om att bryta ett stigma.

Tobias Ström berättaratt han velat ge blod sedan 2014, men nekades då eftersom han var, och är, tillsammans med en man. Innan Socialstyrelsens omskrivning av föreskrifterna var en man som haft samlag med en annan man tvungen att vänta i sex månader för att ge blod.

– Jag togs till sidan av en läkare som förklarade att de inte kunde acceptera mig som blodgivare. Jag blev upprörd, inte på läkaren utan på systemet, säger han.

Under tisdagen tog Tobias Ström tåget till Malmö från Mora för att börja blodgivningsprocessen på onsdagen. På vägen till blodcentralen kom glädjetårarna.

– Det är en historisk dag. Det känns overkligt att få komma hit.

På blodcentralen har vänner till Tobias Ström och medlemmar i Regnbågsblod samlats som stöttepelare. En högtidlig känsla sprider sig i lokalen.

När nyheten om Socialstyrelsens ändring i föreskriften kom firade Tobias Ström med Champagne och blodpudding, för blodvärdets skull. Nu är sanningens stund framme och blodvärdet ska tas innan han blir godkänd blodgivare.

– Jag hoppas att blodvärdet är över 135. Annars får vi klippa bort det, säger han och skrattar.

– Det här handlar ju inte om mig. Det handlar om HBTQI-personer som ska få lov att ge blod.

Tobias Ström spricker upp i ett stort leende när sjuksköterskan Charlotte Ohrenberg berättar att han är godkänd.

– Check på den, säger han och skrattar.

Tobias Ström grundade rörelsen Regnbågsblod 2019 och har sedan dess arbetat aktivt med frågan om blodgivning. Organisationen har genom media och opinionsbildning lyckats påverka både myndigheter och politiska beslut.

– Sex år låter länge, men i backspegeln känns det som att det har hänt saker varje år i frågan, säger Tobias Ström.

Socialstyrelsen fick 2023 uppdrag av regeringen att se över individbaserad riskbedömning vid blodgivning. Nu när myndigheten ändrat föreskriften handlar blodgivning om individens risktagande och inte könstillhörighet eller grupptillhörighet.

Förändringen sker dels på grund av Tobias Ströms och Regnbågsblods kamp, dels är det ett EU-direktiv då alla medlemsländer ska inför NAT-tester inom sjukvården. 

– Vi har fått mycket hat, som “bögblod är oönskat”. Men stödet har också varit enormt, utan det hade inte detta varit möjligt, säger Tobias Ström.

Ändå är kampen inte över än. Socialstyrelsen har satt en deadline på införandet av föreskriften i samtliga av Sveriges regioner. Senast 7 augusti 2027 ska alla regioner ha infört NAT-tester.

– För Regnbågsblods del kommer vi nu att fortsätta bevaka frågan och rapportera när varje region börjar släppa in regnbågsblod. Vi kommer att fira varje steg, säger Tobias Ström.

Många har varit frustrerade över att ha velat lämna blod, men inte fått göra det på lika villkor, oavsett sexuell läggning, menar Helena Samuelsson, biträdande verksamhetschef för klinisk immunologi och transfusionsmedicin i Region Skåne. Samtidigt finns det en brist på blod i många delar av landet.

– Med en individuell riskbedömning i regelverket är nu detta möjligt och det är vi otroligt glada för, säger hon.

Tidigare har det varit en främst ekonomisk fråga och regionerna har inte haft förutsättningar för NAT-tester, menar Helena Samuelsson. Men med det statliga stödet täcks kostnaderna.

– Vi behöver ju alla blodgivare vi kan få, med tanke på att vi behöver försörja hälso- och sjukvården med blod, säger hon.

– Att ta emot nya blodgivare har varit ett tydligt syfte för oss från start och det känns därför speciellt att välkomna Tobias i dag som företrädare för Regnbågsblod att registrera sig som blodgivare hos oss i Malmö.

Vad är NAT-tester?
NAT-tester gör att karenstiderna kortas och de letar istället efter virus i blodet genom DNA/RNA-sökning, istället för antikroppar. NAT-testerna kompletterar de serologiska testerna i Region Skåne.

Men det faktiska hindret för bi- och homosexuella har varit att det inte funnits en individuell riskbedömning – något som nu förändrats.

Vad gäller nu?
En karenstid på fyra månader efter ny sexuell kontakt införs för alla blodgivare, oavsett sexuell läggning.

Genom att kombinera NAT-testning med befintliga testmetoder, kan man nu göra en individuell riskbedömning när man ger blod. Även karenstiden efter tatuering, piercing och kosmetiska behandlingar kortas till fyra månader.

Källa: Region Skåne

Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Rättelse: I den tidigare versionen skrev vi att serologiska tester inte används längre, det är fel. Istället kompletteras dessa tester med NAT-testerna.