Kampen mot fruktad plattmask kan vara förlorad

Mathias Levins arbetslag har under hösten gjort fynd av plattmasken i nästan en tredjedel av de arter som planterats ut. Foto: Hiram Li

Malmö stad har under hösten upptäckt den invasiva lövplattmasken i nästan en tredjedel av de perenna arter som beställts. Ett år efter det första fyndet tyder mycket på att masken har etablerat sig – men än är hoppet inte ute. Ett år efter det första fyndet tyder mycket på att masken har etablerat sig – men än är hoppet inte ute.

Malmö stad har under hösten upptäckt den invasiva lövplattmasken i nästan en tredjedel av de perenna arter som beställts. Ett år efter det första fyndet tyder mycket på att masken har etablerat sig – men än är hoppet inte ute. Ett år efter det första fyndet tyder mycket på att masken har etablerat sig – men än är hoppet inte ute.

En vit container står uppställd utanför Malmö stads lokaler i Pildamms­parken. I den förvaras stadens perenner innan de planteras ut. Syftet är att de höga temperaturerna inuti ska ta död på eventuella plattmaskar som gömmer sig i jorden kring plantorna.

– Maskarna smälter av värmen, men växterna klarar sig utan problem, säger Mathias Levin, arbetsledare för Malmö stads perenngrupp.

Man i gul väst vid container
Avdelningschefen Mathias Levin visar den specialbeställda containern. Foto: Hiram Li

Containern är specialbeställd och fungerar ungefär som ett kylskåp – fast tvärtom. I stället för att kyla ner värms den upp tills temperaturen i jorden runt växterna når minst 39 grader.

– Det är inte bara plattmasken som dör, utan även andra maskar och sniglar. Det luktar väldigt illa när vi har växter här inne, berättar han.

Sedan det första fyndet gjordes i fjol höst har hans arbetslag arbetat hårt för att förhindra att masken sprids vidare.

– Det har varit en stor arbetsbelastning. Vi har gått igenom varenda växt vi planterat ut, förklarar han.

Under våren och sommaren gjordes få fynd, men på hösten är det högsäsong för masken och perenngruppen har hittat den i nästan en tredjedel av de arter som beställts in.

– Vi har haft fynd i så pass många av våra växter att jag skulle säga att den finns här, säger han.

Bil från Malmö kommun
Anställda på Perenngruppen har även hittat masken i rabatter vid några tillfällen. Foto: Hiram Li

En etablering i Sverige skulle kunna få allvarliga konsekvenser. Masken angriper andra maskar och sniglar som är viktiga för en bra jordkvalitet. På sikt skulle det kunna leda till försämrade möjligheter för jordbruket.

– Den är ett rovdjur som bland annat äter daggmaskar. Det kan på sikt påverka våra ekosystem, säger Mats Wirén, ekolog på Malmö stad.

Plattmaskens närvaro i Sverige är nu ett faktum. Men det betyder inte att den behöver vara här för att stanna. Etableringen kan stanna av eller spridningen begränsas.

– Den finns på flera ställen i Sverige, men vi vet inte om den kommer att sprida sig. Förra vintern var mycket mild, och det kan vara så att den inte klarar att övervintra om det blir riktigt kallt om vintrarna framöver, säger han.

Än så länge verkar spridningen vara avgränsad. Visserligen har masken hittats i stadens rabatter, men de flesta fynden kommer från växter som levererats från olika plantskolor. Det är också troligt att det är via dem som masken har spridit sig till Sverige. Obama nungara, som är dess vetenskapliga namn, kommer ursprungligen från Sydamerika. Till Europa tros den ha kommit via den globala handeln med växter för plantering.

Plattmaskar
Plattmasken är en invasiv art. Foto: TT

– Vi skulle vilja ha en egen plantskola och driva upp våra växter själva. Det skulle ge oss mer kontroll över processen och förebygga att farliga arter och sjukdomar kommer in, säger Mathias Levin.

Han får medhåll av Mats Wirén. Även han menar att ett sådant upplägg skulle vara gynnsamt för att lättare förebygga spridning av invasiva arter.

Innan vi fick containern har vårt arbetslag lagt cirka 150 timmar i veckan på okulära besiktningar av växterna

Mathias Levin.

– Tidigare har Malmö haft egna plantskolor. Det hade helt klart minskat riskerna men det kommer sannolikt finnas arter som vi ändå skulle behöva köpa in och då är det viktigt att de kontrolleras, säger han.

Anledningen till att staden inte har någon egen plantskola kan både handla om resurser och om ekonomi. Men spridningen av invasiva arter innebär också kostnader för kommunen. Plantskolorna har krav på sig att kontrollera femton procent av sina växter. Om kommunen vill ha hårdare kontroll får de göra det själv.

– Innan vi fick containern har vårt arbetslag lagt cirka 150 timmar i veckan på okulära besiktningar av växterna, säger Mathias Levin.

Tack vare den stinkande containern i Pildammsparken har problemet minskat. Men perenn­gruppen fortsätter ändå med regelbundna kontroller för att försäkra sig om att masken inte sprids till deras planteringar.

– Vi vill vara helt säkra på att vi inte bidrar till spridningen, säger han.

Hiram Li
hiram.li@skanesfolkblad.se